I juli föreslog EU-kommissionen en uppdatering av ramdirektivet av avfall och specifik de delar som rör livsmedel och textilier. Minskningen av livsmedelsavfall har gått trögt och med uppdateringen vill EU-kommissionen snabba på utvecklingen för att bidra till livsmedelstryggheten, minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktion och konsumtion. När det gäller textilier är syftet att göra dem mer hållbara och cirkulära genom bättre separat insamling, sortering, återanvändning och återvinning.
Ramdirektivet av avfall
Ramdirektivet om avfall reglerar hur avfall hanteras i EU. Den mest centrala delen är en avfallshierarki som fastställer en preferensordning för hur hanteringen och bortskaffandet av avfall ska ske, från förebyggande till deponi som är det sista alternativet. Den 5 juli föreslog EU-kommissionen en uppdatering, som skedde senast 2018 och gäller de delar som rör två resursintensiva sektorer: livsmedel och textilier.
Livsmedelsavfall – förebyggande åtgärder och minskningsmål
I förslaget införs ett mål om hur mycket livsmedelsavfallet måste minska. Senast den 31 december 2030 ska avfallet i bearbetning och produktion av livsmedel minska med 10%. I detaljhandeln, på restauranger och i hushållen gäller samma tidshorisont men där ska livsmedelsavfallet minska med 30% per capita. Jämförelseåret har satts till 2020. Den uppdaterade lagtexten tydliggör också hur medlemsstaterna ska arbeta med att förebygga livsmedelsavfall, exempelvis genom informationskampanjer, effektivisering av livsmedelskedjan och utbildningar av olika slag.
Livsmedelsavfall mäts på lite olika sätt, i Sverige samlar Naturvårdsverket in data och delar då upp det på fast och flytande livsmedelsavfall. Generellt sett kan man säga att fast livsmedelsavfall har minskat i Sverige de senaste tio åren och att hushållsavfallet minskat med knappt 14% mellan 2014 och 2021. Att nå målet om en 30 procentig minskning till 2030 jämfört med 2020 skulle kräva en rejäl ökning av den takten. Det nuvarande nationella målet att minska det sammantagna livsmedelsavfallet med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025 har inte uppnåtts än och det är osäkert om man kommer kunna nå det på utsatt tid enligt Naturvårdsverket.
Ett utökat producentansvar för textilier
På textilsidan introduceras ett obligatoriskt och harmoniserat utökat producentansvar, likt det som idag finns för förpackningar. Producentansvaret ska vara på plats senast 30 månader efter att förslaget trätt i kraft och kommer omfatta textilier från hushåll (tänk lakan, handdukar med mera), klädesplagg, accessoarer och skor. Medlemsstaterna ska tydligt definiera roller och ansvar för relevanta aktörer när det gäller implementering, övervakning och uppföljning av det utökade producentansvaret.
Det utökade producentansvaret ska täcka kostnaderna för insamling, transport till sorteringsplats, sortering, förberedelser för återanvändning och återvinning. Likaså för undersökningar av sammansättningen av blandat kommunalt avfall, tillhandahållande av information om hållbar konsumtion, datainsamling och rapportering, samt stöd till forskning och innovation för att förbättra sorterings- och återvinningsprocesser.
Vad händer nu?
Förslaget bereds just nu av Europaparlamentet och medlemsstaterna. När de tagit fram sina respektive positioner kan trepartssamtal inledas. När parterna sedan enats kommer direktivet att träda i kraft.
Läs mer
Läs mer om avfallsdirektivet i sin helhet i vår artikel här.
Läs mer om det den Stockholm EU Session om avfallsdirektivet som vi anordnade i maj 2023 här.
/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.