Den 25 november 2020 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till förordning om dataförvaltning. Förslaget är intressant för flera aktörer Stockholmsregionen, då man vill göra det lättare för företag och offentlig sektor att använda och dela sina data vill kommissionen stimulera forskning, innovation och ekonomisk tillväxt. Offentlig sektor nämns specifikt i förordningen som inbegriper förslag på hur man kan öppna upp för användning av offentliga data, samtidigt som skydd av persondata, immateriella rättigheter och affärshemligheter respekteras. Därtill vill kommissionen bl.a. skapa alternativa europeiska system för hantering av data, för att detta i sin tur ska möjliggöra delning av känsliga data (exempelvis hälsodata), i enlighet med strikta EU-regler för sekretess.
Kommissionen lade den 25 november 2020 fram sitt förslag till rättsakt om dataförvaltning. Förordningen ingår i kommissionens bredare datastrategi, som presenterades i februari i år och som syftar till att bygga upp en inre marknad för data i EU. Förslaget har direkt påverkan på Stockholmsregionen, både offentliga aktörer, näringsliv och akademi, då man vill göra det lättare för företag och offentlig sektor att använda och dela sina data vill kommissionen stimulera forskning, innovation och ekonomisk tillväxt. Man vill även främja Europas tekniska suveränitet, det vill säga skapa alternativa europeiska system för hantering av data, för att detta i sin tur ska möjliggöra delning av känsliga data (exempelvis hälsodata), i enlighet med strikta EU-regler för sekretess.
Kommissionen har därför valt att inrikta förordningen på fyra områden, nämligen:
Problem som kommissionen belyser
Offentlig sektor har inte tillräcklig kapacitet för att hantera förfrågningar om användning av data som i dag inte omfattas av direktivet om öppna data. I sitt förslag fokuserar kommissionen därför mycket på offentlig sektor och på hur man kan öppna upp för användning av offentliga data, samtidigt som man respekterar skyddet av persondata, immateriella rättigheter och affärshemligheter.
Kommissionen vill tillgängliggöra mer data genom att göra det lättare för enskilda personer och företag att frivilligt dela data, som bland annat kan användas till forskning för allmänhetens bästa. Det finns i dag stor potential när det gäller att använda data som delats frivilligt, så kallad dataalturism – men forskarnas möjligheter är ändå begränsade på grund av att det inte finns tillräckligt med data samlad i så kallade datapooler.
Kommissionen lyfter också problemet med de höga transaktionskostnader som uppstår på grund av tekniska hinder för datadelning, vilket försvårar dataanvändningen. Vikten av att kunna täcka sina kostnader för att tillhandahålla dataDetta är något som det pågår diskussioner om samma utmaning i sitt samrådssvar och påpekar.
Initiativ i förordningen
Kommissionen föreslår både bindande och icke-bindande åtgärder. Bland annat föreslår man att medlemsstaterna tillsammans ska ta fram gemensam praxis om gränsöverskridande datadelning och fastslå vilka skyldigheter medlemsstaterna har när det gäller att erbjuda stödtjänster till forskare.
För att göra det lättare för individer att dela data vill kommissionen bland annat främja mekanismer eller verktyg som möjliggör identifiering av aktörer som är villiga att dela data. Kommissionen vill undersöka möjligheter att stödja kartläggningen av olika sektorers behov av datadelning. Man vill dessutom se över problem vad gäller identifieringen av relevanta dataleverantörer, kostnader för licensavtal och teknisk infrastruktur för säkra datautbyten eller databehandling i fall där data inte ska överföras till dataanvändaren.
Förordningen kommer ha konsekvenser för datahanteringen i Stockholmsregionen. Kommissionen föreslår i förordningen villkor för användning av data som innehas av offentliga organ. Man föreslår också att offentliga organ, som hanterar data som omfattas av kommersiell sekretess, immateriella rättigheter för tredje part och skydd av persondata samt insynsskyddade statistiska uppgifter, ska offentliggöra villkor för användning av den typen av data. Dessa villkor ska vara icke-diskriminerande, proportionerliga och objektivt motiverade. Offentliga organ som gör detta får ta ut avgifter för användning av data. Dessa eventuella avgifter ska vara icke-diskriminerande och proportionerliga och inte begränsa konkurrensen. Offentliga organ ska se till att alla avgifter kan betalas online. Metoden för beräkning av avgifterna ska offentliggöras i förväg.
Potentiella effekter
Det finns mycket att vinna när det gäller underlättande av datadelning. Gemensamma standarder resulterar generellt i lägre tekniska anpassningskostnader, både för privat och offentlig sektor. Gemensamma standarder innebär dessutom färre hinder för företag att komma in och lansera sina produkter och tjänster på marknaden. Kommissionen understryker att detta är extra viktigt för små- och medelstora företag, eftersom de generellt har svårare att få tillgång till data från offentlig sektor.
Med en ökad tillgång till offentliga aktörers data kommer också behovet av större expertis och resurser inom offentlig sektor när det gäller hantering av data. Eftersom förslaget omfattar persondata krävs ett större fokus på individers integritet. Skydd av personuppgifter måste vara en del av arbetet med att underlätta flödet av data. Kommissionen föreslår att ett eller flera europeiska organ eller strukturer inrättas för att stödja medlemsstaterna.
Vad händer nu?
Stockholms Brysselkontor fortsätter att bevaka processen i institutionerna. I samband med att förslaget till förordning presenterades öppnade kommissionen även ett nytt samråd där de vill ha inspel om förslaget. Deadline för att svara på samrådet är den 28 januari 2021.
Tobias Eriksson, EU Policy Officer
Stockholm Region EU Office, Bryssel
tobias.eriksson@stockholmregion.org
+32473134015