EU:s inre marknad, där fri rörlighet råder för varor, tjänster och kapital, förkastades med en handvändning när pandemin slog till. Att EU:s medlemsstater såg till nationella egenintressen istället för den europeiska gemenskapen är kanske inte överraskande med tanke på att varje regering måste svara mot sin befolkning. Varför sälja sjukvårdsmaterial som vi själva kan behöva om två veckor?

Samtidigt är det kanske just därför den fria rörligheten är viktig. Den måste fungera även i kristider. Inte minst då EU-samarbetet bygger på en gemensam handel där alla stater är starkt beroende av varandra, att sätta den inre marknaden ur spel får därför stora konsekvenser för alla medlemsstater. Dessutom, vem vill investera engagemang och politisk prestige i en gemensam marknad med stater som hindrar sjukvårdsmaterial från att nå de människor som behöver varorna som mest?

Det är inte bara exportförbud av sjukvårdsmaterial som har orsakat problem med leveranser. EU:s medlemsstater införde till en början gränskontroller för att minska smittspridningen av Covid19. På Europas vägar bildades det därför milslånga köer av lastbilar med leverans av mat, industrikomponenter och andra produkter. Som ett svar på medlemsländerna agerande vidtogs dock flera åtgärder från EU-kommissionen. Bland annat infördes ”snabbfiler” vid gränspassager för att godstransporter skulle kunna passera.

Krisen har visat att EU inte är starkare än sin svagaste länk. EU-kommissionens mandat begränsas ytterst av medlemsländerna. Den fria rörligheten kommer exempelvis med undantag, begränsningar för varor och människor får göras med hänsyn till allmän ordning, inre säkerhet samt människors hälsa. Under migrationskrisen 2015 användes dessa undantag för att kunna införa gränskontroller. Då som nu är det medlemsstaterna som beslutar om begränsningarna för den fria rörligheten.

Samtidigt har EU-kommissionen, trots begränsat mandat inte minst inom hälsa och sjukvård, lyckats införa flera åtgärder för att stötta medlemsländer i krisen. Bland annat har avtal om gemensam upphandling, för att säkerställa att tillgången till sjukvårdsmaterial, upprättats, riktlinjer för coronavirustester för att stödja medlemsstaterna i deras smittskyddsstrategier har antagits och man har även beslutat om att upprätta ett gemensamt EU-lager för sjukvårdsutrustning.

Medlemsstaternas protektionistiska förhållningssätt riskerar att underminera EU-samarbetet och skapa ett vakuum för ett globalt ledarskap som kan fyllas av andra krafter som exempelvis Kina. Ett land vars regering redan har erbjudit hjälp till flera medlemsstater, däribland Italien. Hur kommer de värst drabbade länderna se på Europasamarbetet framöver, när Kina erbjöd sjukvårdsmaterial samtidigt som EU:s medlemsstater införde gränshinder?

Hade vi emellertid kunnat hantera krisen bättre om EU-kommissionen hade haft större befogenheter, hade effekterna blivit annorlunda om inte exportförbudet infördes och kan EU bevara solidariteten inom Europa? Det är frågor som kommer att diskuteras lång tid framöver. Oavsett svaret har EU-kommissionen ändå lyckats samordna medlemsstaterna och infört flertalet åtgärder för att stödja EU:s medlemsstater. Dessutom är flera av de förbud som infördes i början av krisen nu borttagna.

Många hävdar att EU stärks av kriser och att samarbetet alltid fördjupas när Europa står inför gemensamma problem. Hur det blir den här gången vet vi ännu inte, men det kommer att finnas ett före och efter Covid19 även för Europasamarbetet.

Jennie Lindqvist, EU Policy Officer