Tittar man mer övergripande går avfallsfrågan in i flera större EU-frågor och tillhörande initiativ. En förenkling av avfallshanteringen för befolkningen är ett av målen inom den europeiska gröna given och i EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin innebär att man förbinder sig att minska den totala avfallsgenereringen och säkerställa högkvalitativ återvinning. Det finns också starka kopplingar till det nyligen föreslagna direktivet om ekodesign för hållbara produkter där målet är att öka livslängden på produkter som säljs inom EU. Läs mer i vår artikel här.

Den nuvarande lagstiftningen
EU:s ramdirektiv om avfall fastställer åtgärder för att hantera de negativa effekterna på människors hälsa och miljön till följd av generering och hantering av avfall. Eftersom den svenska avfallslagstiftningen till stor del bygger på EU:s ramdirektiv samt då avfallshanteringen är en kommunal angelägenhet kommer en översyn av direktivet få betydelse för Stockholmsregionen.

Vid den senaste översynen av direktivet 2018 fastställdes de grundläggande principerna för avfallshantering och den nuvarande lagstiftningen kräver därigenom att avfall hanteras:

• utan att äventyra människors hälsa och skada miljön,
• utan risk att skada vatten, luft, jord, växter eller djur,
• utan att orsaka olägenheter genom buller eller lukt, och
• utan att det påverkar landsbygden eller platser av särskilt intresse negativt.

Grundbulten för avfallshanteringen i EU är en avfallshierarki i fem steg. Precis som det låter fastställer den en preferensordning för hanteringen och bortskaffandet av avfall, där det bästa alternativet är att förebygga avfall, medan den sista utvägen ska vara deponering – att avfallet hamnar på soptipp. Dessutom är principen om att förorenaren betalar, samt ett utvidgat producentansvar också viktiga delar i direktivet.

Trots befintlig lagstiftning har genereringen av kommunalt avfall ökat i EU under de senaste tio åren. Det beror delvis på ineffektiva system för avfallsinsamling, vilket i sin tur resulterar i en låg återvinningsgrad runt om i unionen. I den nuvarande lagstiftningen finns dessutom brister som gör att avfall kan göras av med på olagliga sätt, exempelvis genom uppeldning, vilket bidrar till luftföroreningar och får konsekvenser för miljön och vår hälsa.

Förebygga avfall och bättre sopsortering
I linje med både avfallshierarkin och implementeringen av principen om att förorenaren betalar, syftar den kommande översynen till att förbättra den övergripande miljöeffekten av avfallshanteringen. Målet med uppdateringen av lagstiftningen är tredelat: minska det avfall som genereras, förbättra sopsorteringen och därmed materialåtervinning, samt bättre hantering av spilloljor.

Det kan potentiellt nås genom utvidgade system för producentansvar eftersom det skulle kunna skapa incitament för producenter att undvika avfall samt att producera produkter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Med ett ytterligare fokus på avfallshierarkin i den kommande översynen skulle Sverige ha goda förutsättningar eftersom Sverige är ett av de länder i EU som har lägst andel avfall som deponeras. I östra och södra Europa är däremot deponering fortfarande populärt och en förstärkt EU-lagstiftning skulle på så vis kunna resultera i ökad respekt för avfallshierarkin i unionen, något som är viktigt utifrån ett miljöperspektiv. I den kommande översynen finns därmed anledning att efterfråga striktare regler kring deponering, både för kommunalt- och verksamhetsavfall.

Möjliga konsekvenser på lokal nivå
Ökade kostnader för medlemsstaterna kan komma med översynen i och med genomförandet av nya bestämmelser, samt för övervakning och rapportering av nya krav. Dessutom kan kostnader på lokal nivå resultera av ytterligare krav på sopsortering. Å andra sidan kan det också konstateras att om en översyn av ramdirektivet om avfall lever upp till sitt syfte – att minska mängden avfall – skulle kostnaderna för avfall också minska för kommunerna och dess företag. Eftersom det i Sverige redan finns goda metoder för hanteringen av kommunalt avfall, är det slutligen viktigt att kommuner fortsatt ges stor flexibilitet, framför allt rörande beslut om metoder för hur det kommunala avfallet ska hanteras.

Vad händer nu?
Kommissionen har öppnat sitt samråd och välkomnar relevanta intressenter att föra fram sina åsikter om hur direktivets nuvarande utformning fungerar, men även kring hur det kan förbättras i den kommande revideringen. EU-kommissionen kommer att ta synpunkterna i beaktning för att under andra kvartalet 2023 föreslå en uppdatering av direktivet. Därefter kommer Europaparlamentet respektive medlemsstaterna förhandla fram den slutgiltiga lagstiftningstexten.

Synpunkter på samrådet kan lämnas här till och med den 16 augusti 2022.

/Emelie Månsson, Junior Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel