Vätgas och EU:s gröna omställning

Environment, climate and energy | 07-12-2021

Naturgas står idag för runt en fjärde del av EU:s totala energikonsumtion. Att ställa om till att använda förnybara alternativ är därmed centralt i att nå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Enligt de beräkningar som kommissionen har gjort om hur energimixen kan komma att se ut när kontinenten är klimatneutral, kommer el endast att kunna möta drygt hälften av efterfrågan på energi år 2050. Det betyder att resterande energi behöver komma från fossilfri gas.

År 2020 antog kommissionen en strategi för vägas med syftet att undersöka hur vätgas producerad med förnybara energikällor kan bidra till att nå målet om klimatneutralitet. Detta gäller särskilt att minska utsläppen från industrin och transportsektorn där man vill se en snabb omställning men där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. I Stockholmsregionen är det här något man också har börjat titta närmare på som en del i att ställa om transport- och energisektorn till att bli fossilfria. Energikontoret Storsthlm genomför just nu en förstudie om tillverkning och användning av grön vätgas i länet.

Vätgasen i olika EU-initiativ

Idag står vätgas för mindre än två procent av EU:s energianvändning och 96 procent av vätgasproduktionen produceras av fossila bränslen som naturgas och kol. Dock kan vätgas också produceras från förnybara energikällor och blir då så kallad ”ren” eller ”grön” vätgas. Den kan å ena sidan kan fungera som en energibärare eller råvara, och å andra sidan användas för att lagra förnybar energi.

Vätgas har tilldelats en roll i flera initiativ på EU-nivå. I revideringen av förnybartdirektivet föreslås exempelvis två bindande delmål för användningen av förnybar vätgas inom transportsektorn, respektive industrin. Även i revideringsförslaget om direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen har användningen av vätgas seglat upp. Där anges riktlinjer om tillgänglighet till vätgastankstationer för allmänheten; dels ett maxavstånd mellan utplacerade vätgastankstationer längs med TEN-T:s stomnät och övergripande nät och dels tillgänglighet av minst en tankstation i varje urban nod.

EU-kommissionen förväntas också i mitten på december presentera en uppdatering av de regler som finns för EU:s inre gasmarknad. Förslaget ämnar bland annat skapa ett nytt ramverk för en inre vätgasmarknad och säkra tillgången på förnybara gaser med hjälp av ett EU-omfattande certifieringssystem för att fastställa deras kolinnehåll.

Även på nationell nivå har vätgasens roll för att ställa om olika sektorer börjat analyseras. Energimyndigheten presenterade i november i år ett förslag till nationell strategi för framställning av fossilfri vätgas. Strategin tittar också på möjligheterna till europeiska samarbeten på området. 

Ett regionalt perspektiv på vätgas – erfarenheter från Normandie

EU stödjer även utvecklingen och användandet av vätgasrelaterad teknik genom smart specialiseringspartnerskapet ”European Hydrogen Valleys” där över femtio regioner samarbetar.

Ett av de regionala representationskontor i Bryssel som leder partnerskapet och vet mer om det regionala perspektivet när det gäller vätgas, är Normandies Brysselkontor. Zoe Buyle-Bodin, policyhandläggare på Normandies Brysselkontor berättade mer om regionens arbete; 

  • Hur kommer det sig att just vätgas prioriteras i Normandie?

Normandie som region har strukturella tillgångar såsom en stor kemisk industri och vätgas har varit en prioriterad fråga i regionen. För drygt fem år sedan fick regionen EU-finansiering för att bygga upp ett nätverk av tankstationer för vätgas. Detta gav ringar på vattnet och 2018 antog regionrådet en färdplan för att främja utbyggnaden av vätgas. Färdplanen uppdaterades nyligen för att innehålla tung trafik och vätgasproduktion. Regionen skrev sedan på ett samförståndsavtal med Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking, ett offentligt-privat partnerskap på EU-nivå. Där föddes partnerskapet om smart specialisering tillsammans med Northern Netherlands, Auvergne-Rhônes-Alpes och Aragon, som officiellt lanserades sommaren 2019.

  •  Vilka fördelar finns det med att engagera sig i ett partnerskap om smart specialisering?

Målet med partnerskapen är att uppmuntra regioner och deras innovationsaktörer att bygga strategiska partnerskap och främja komplimenterande regional finansiering för innovation inom regionernas smarta specialiseringsområden. I uppstarten får partnerskapen stöd från en konsult som finansieras av EU. När det gäller European Hydrogen Valleys valdes partnerskapet ut av kommissionen att delta i en pilot för att utveckla lämpliga projekt som skulle kunna ansöka om finansiering från det nu nyligen lanserade instrumentet för interregionala innovationsinvesteringar (I3).

Det är även ett bra sätt att synas och ger möjligheter till att knyta kontakter, både med andra regioner och med kommissionen. Att kunna representera ett partnerskap är användbart för att enklare kunna göra inlägg och presentera på olika EU evenemang. Kommissionen använder ofta partnerskapen när de behöver praktiska exempel inom olika policyområden. Det är också ett bra verktyg för att hålla sig uppdaterad om EU-lagstiftning och ger ännu en möjlighet till påverkan.

  •  Vad är på gång just nu i partnerskapet om European Hydrogen Valleys?

Just nu håller vi på att bilda ett partnerskap med Hydrogen Europe. Det leds av industrin med syfte att skapa en regional pelare inom industrin och förflytta projektet från partnerskapet om smart specialiseringspartnerskapet till industrin. Partnerskapet om smart specialiserings kommer finnas kvar, men kommer att fokusera på påverkansarbete och att synliggöra regionernas roll i arbetet med vätgas. Den regional pelaren inom Hydrogen Europe och dess nya aktiviteter kommer att lanseras i början av december.

/Anna Tranberg, Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor