EU-valet är över och mandatfördelningen färdigställd. Nu pågår förhandlingar i Europaparlamentet om hur de politiska grupperna ska utformas och vilka koalitioner som ska gälla. Valet resulterade i ett nytt politiskt landskap i Europaparlamentet, utan en tydlig vinnare, vilket gör förhandlingarna extra spännande. I och med att en ny mandatperiod inleds ska även en ny EU-kommission tillsättas och en av de viktigaste diskussionerna som pågår just nu är vem som ska ta över den prestigefyllda rollen som EU-kommissionens ordförande.
Formellt är det Europeiska rådet, som består av alla medlemsländers stats- och regeringschefer, som genom kvalificerad majoritet nominerar en kandidat till posten. Den föreslagna kandidaten måste sedan godkännas av en majoritet i Europaparlamentet, vilket innebär att åtminstone 376 av de 751 ledamöterna behöver rösta ja.
Enligt EU:s fördrag ska Europeiska rådet ta hänsyn till valresultatet när de nominerar kommissionsordföranden. Dessutom ska de vid utnämning av tjänstepersoner på hög nivå ta hänsyn till geografisk och demografisk spridning. Därtill har Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sagt att könsfördelning och politisk representation är två viktiga principer att ha i åtanke.
Systemet med s.k. Spitzenkandidaten initierades 2014 av Europaparlamentet och innebär att toppkandidaten för den partigrupp som får störst stöd i Europaparlamentsvalet per automatik ska nomineras till ordförande för EU-kommissionen. Dock finns det inget rättsligt stöd för Spitzenkandidaten i EU:s fördrag och processen har kritiserats.
Förra veckan träffades Europeiska rådet, på Frankrikes begäran, för en informell middag med syftet att påbörja diskussioner om nomineringsprocessen. Enligt officiella uppgifter ska diskussionerna inte ha kretsat kring möjliga namn utan snarare hur nomineringsprocessen ska gå till. Utöver en ny ordförande till EU-kommissionen ska Europeiska rådet framöver även utse ny ordförande till Europeiska rådet respektive Europeiska centralbanken samt en ny hög representant för utrikesfrågor. Alla dessa toppositioner förväntas behandlas parallellt för att försäkra god spridning enligt kriterierna.
Efter mötet sa Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att EU:s ledare inte kommer att känna sig bundna till systemet med Spitzenkandidaten. Han insisterade samtidigt på att Europaparlamentets roll i processen kommer respekteras.
Europeiska rådet har nu utsett en grupp på sex personer, två vardera från de tre största partigrupperna (EPP, S&D och ALDE), som ska koordinera nomineringsprocessen. De ska enligt Politico träffas på fredag den 7 juni för fortsatta diskussioner. Det kan noteras att varken Frankrikes president Macron eller Tysklands förbundskansler Merkel ingår i denna grupp. Samtidigt förväntas Donald Tusk påbörja konsultationer med ledarna för Europaparlamentets partigrupper. Han kommer även fortsätta konsultationerna med medlemsländernas stats- och regeringschefer, då det är oklart i vilken utsträckning de sex koordinatorerna kan tala för alla EU:s ledare.
Det är en minst sagt rörig process med många dimensioner. Det återstår även att se hur Europaparlamentet kommer att ställa sig i förhandlingarna. Vid förra valet var Europaparlamentet snabba att ta en aktiv roll i diskussionerna men det har inte skett denna gång, vilket till viss del beror på svårigheter att komma överens om viken partigrupp som bör leda diskussionerna.
Nästa datum som är bra att hålla koll på är den 20-21 juni då Europeiska rådet träffas för ett ordinarie sammanträde. De förväntas då presentera de nominerade kandidaterna till samtliga toppositioner. Europaparlamentet kan sedan hålla en omröstning om kommissionens ordförande på plenarsessionen 15-18 juli. Förutsatt att denna person godkänns av Europaparlamentet kan det ordinarie tidsschemat, med utfrågningar av kommissionärer i sep-okt och en ny kommission på plats 1 november, hållas. Detta kräver dock att EU:s ledare kan komma överens om kandidat, som accepteras av Europaparlamentet, under de närmaste två veckorna. Om de lyckas med detta återstår att se.