Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet 

Comments and articles, Regional Policy | 08-05-2020

För att uppmärksamma Europadagen den 9 maj har Stockholms EU-kontor gjort en intervjuserie med Europaparlamentarikerna från Stockholm. Möt din stockholmare i Europaparlamentet och läs om hur parlamentarikerna ser på EU-politiken inom deras respektive områden och om Stockholms roll i EU.

Möt din stockholmare i Europaparlamentet – Alice Bah Kuhnke: Alice blev invald i Europaparlamentet 2019 och är bland annat ledamot i Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Alice har tidigare varit kulturminister och arbetat som hållbarhetschef.

 

Som ledamot i jämställdhetsutskottet, vilka är de viktigaste reformerna för ett mer jämställt Europa? 

Det som nu måste ske är att vi politiker slutar prata en massa om hur viktigt det är med jämställdhet i stort och genderperspektiv i sak på alla de utmaningar vi står inför. Alla är väl medvetna om att det är kvinnor som drabbas hårdast av finansiella kriser. Ett annat faktum är att vi redan före COVID-19 pandemin hade 120 miljoner människor i EU som levde på eller under fattigdomsgränsen, varav majoriteten av dessa är just kvinnor. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sedan innan hon tillträdde pratat vitt och brett om att hennes kommission ska sätta jämställdheten högst, det är hög tid att visa det nu.

Hennes, EU:s jämställdhetsstrategi presenterades i mars, efter fem års väntan, var det ett välkommet steg som skulle kunna ligga till grund för att EU ska kunna lägga i en högre växel och prioritera jämställdhetsfrågorna. Sedan den presenterades har det hunnit rinna mycket vatten under broarna och i den coronakris vi nu befinner oss i har regeringar i flera medlemsländer tagit tillfället i akt att presentera politik som driver jämställdhetsarbetet i helt fel riktning. Det har vi varken råd eller tid med. Vi har inte heller råd att vänta med att få bukt på den ekonomiska ojämställdheten mellan män och kvinnor. Det är av högsta prioritet att direktivet om lönetransparens läggs fram innan årsskiftet, som kommissionen flaggade för tidigare i år.

En annan avgörande fråga handlar om att stoppa det könsbaserade våldet. Om inte alla medlemsländer ratificerar Istanbulkonventionen senast 2021 har kommission sagt att man ska  gå vidare med skarp lagstiftning. Jag och mina gröna kollegor i EU-parlamentet vill mer. Vi hade velat se att man redan nu presenterat ett EU-direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor.

Jag kommer utifrån mitt uppdrag som gruppledare för de gröna i jämställdhetsutskottet, fortsätta att vara en nagel i ögat på kommissionen för att se till att den rådande coronakrisen inte används som täckmantel för att nedprioritera EU:s jämställdhetsarbete, varken i enskilda medlemsländer eller av kommissionen som ju har uppdraget att se till att alla medlemsländer inte bryter mot fördragen där mänskliga rättigheter, inklusive kampen för jämställdhet, utgör en grund. Vi kan inte stillasittande se på när avgörande jämställdhetsreformer skjuts på framtiden.

Hur anser du att Sverige och Stockholmsregionen kan bidra till EU:s jämställdhetsarbete?

Sverige är och måste fortsätta att vara, en progressiv kraft i Europa. I EU-parlamentet arbetar jag och mina miljöpartistiska kollegor ihärdigt för att EU ska gå i framkanten för jämställdheten och i Europeiska rådet driver vår rödgröna regeringen samma linje. Många av de beslut som fattas på EU-nivå blir till konkret politik däremellan, på regional och kommunal nivå, och därför är det av största betydelse att besluten är väl förankrade i alla led. Här kan Stockholmsregionen se till att proaktivt arbeta med att forma EU:s jämställdhetsarbete,  identifiera brister och bitar som man saknar, genom att delta i de konsulationsprocesser som kommissionen utannonserar. Här finns en stor potential i att belysa just era specifika perspektiv och tillsammans med andra, progressiva städer i EU ställa krav, men också gå före i jämställdhetsarbetet, för att visa att alla tjänar på ett jämställt Europa.

Ditt bästa tips att göra under Corona-karantän? 

Krisen har drabbat oss alla men på väldigt olika vis. För en del är allt upp och ner och lidandet, sorgen är stor. För andra är det som för mig, en vardag med vissa begränsningar, men mitt arbete som politiker kan på flera sätt och vis fortsätta som förut. Om än utan fysiska möten. Till skillnad från de som arbetar inom vården och omsorgen har jag tillbringat större delen av mina arbetsdagar i hemmet, i telefonmöten från tidig morgon till sen kväll. Min roll som EU-parlamentariker innebär vanligtvis en väldigt social vardag, där jag träffar kollegor från hela Europa och alltid är omringad av folk. I min nya betydligt mindre sociala vardag har jag fått mer tid för mig själv, till viss del även för välbehövlig reflektion.

Om man har möjligheten, om man har näsan en bra bit ovanför ytan, är det jag vill dela med mig av att använda karantänen till en tid för eftertanke. Det är inte ofta vi har eller tar oss tiden att reflekterar över vilket samhälle vi just nu lever i eller vilket samhälle vi vill leva i. Det är mycket som har förändrats till följd av COVID-19 pandemin, och mycket kommer fortsätta att förändras. Den krisen vi just nu genomgår är en chans att rusta oss inför kommande kriser men också att tänka om och tänka till kring hur vi jämnar ut klyftor och bygger ett mer rättvist samhälle som samtidigt tar klimatfrågan på största allvar.

 

(foto från mp.se)