Den rådande hälsokrisen har lett till en samhällelig nödinbromsning och fokus på EU-nivå riktas nu om för att möta det omedelbara hotet från COVID-19. Det har dock från flera håll höjts ett varnande finger för att tillfälliga politiska omprioriteringar ska få en mer permanent effekt på viljan att investera i en hållbar omställning. På denna punkt utgör finanskrisen 2008 ett färskt minne av hur intresse för klimatpolitik drastiskt minskar i tider av kris och djupa lågkonjunkturer.

EU-kommissionen försäkrar att klimatarbetet fortgår
EU-kommissionens första viceordförande, Frans Timmermans, förklarade i ett uttalande att han och EU-kommissionen kommer fortsätta att arbeta outtröttligt för att göra COP26 till ett produktivt möte. Timmermans försäkrade även att de satsningar och investeringar som presenterats i den gröna given fortfarande kommer verkställas med oförändrat engagemang. Han menar också att det är ”logiskt” att skjuta upp COP26 eftersom världens länder just nu är fullt upptagna med den rådande krissituation.

Vidare har EU-kommissionen utlovat en så kallad ”exitstrategi” för hur unionen ska återhämta sig efter att coronakrisen har stabiliserats. Viceordförande Valdis Dombrovskis förklarade i en livechatt på Linkedin att denna strategi inte kommer försena den gröna given. Han underströk också att målet att göra unionen klimatneutral till 2050 fortfarande kommer styra utformandet av de stimuleringspaket som EU-kommissionen ska presentera. Detta förhållningssätt stöds också i ett gemensamt uttalande från det Europeiska rådet.

EU-kommissionen skulle presentera sin ”exitstrategi” den 8 april, men tvingades kvällen innan att backa med denna ambition. Ursula von der Leyen ska istället hålla en ”vägledande debatt” med kommissionärerna. Denna helomvändning kom efter att flera medlemsländer ansåg att det skulle sända farliga signaler att tala om en färdväg ut ur krisen samtidigt som man uppmanar miljoner människor att inte lämna sina hem. Debatten om en gemensam exitstrategi åskådliggör också hur komplext det är att koordinera åtgärder inom en union där länder just nu befinner sig i olika faser av insatser för att bekämpa COVID-19.

Splittrade åsikter i Europaparlamentet
Reaktionerna från Europaparlamentet har emellertid varit betydligt mer splittrade i synen på klimatpolitikens fortsatt höga relevans. Flera politiker har skickat skrivelser till ordförande för EU-kommissionen och rådet samt talmannen i Europaparlamentet.

Den slovakiska parlamentarikern Michal Wiezik uppmanar EU-kommissionen att inte låta bekämpningen av COVID-19 försena de mål som ställts upp i den gröna given. Brevet har fått stöd av 14 parlamentariker från olika politiska grupper som är enade om att den rådande krissituationen inte får påverka de mer långtgående planerna på att bygga en hållbar, cirkulär och konkurrenskraftig ekonomi.

Den belgiska parlamentarikern Maria Arena argumenterar för att hållbara åtgärder också bidrar till att förhindra framtida pandemier. Denna ståndpunkt delas av socialdemokratiska politiker i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) som i ett positionspapper efterfrågar en högre långtidsbudget för perioden 2021–2027.

I kontrast till detta begär den tjeckiska parlamentarikern Alexandr Vondra och ytterligare 36 parlamentariker att EU-kommissionen prioriterar spridningen av covid-19 och dess ekonomiska konsekvenser framför arbetet med den gröna given.

Ett pausat klimatarbete i Europa 
Redan nu noteras att klimatpolitiken bromsas på flera håll på grund av coronakrisen. EU-kommissionen har publicerat en ny planering för arbetet de kommande veckorna där två strategier inom den gröna given försenas, bland annat inom biologisk mångfald.

Nederländerna skjuter upp offentliggörandet av nya åtaganden för minskade koldioxidutsläpp på grund av andra brådskande arbetsuppgifter, enligt ekonomi- och klimatminister, Eric Wiebes. Nederländerna har sedan tidigare ambitionen att reducera utsläpp med 25 procent, en siffra som grundas i att landets högsta domstol kallade klimatkrisen för ”en stor fara för livet på jorden”. Den tjeckiska premiärministern Andrej Babiš har gått ytterligare ett steg och uppmuntrat EU:s regeringschefer att fokusera på COVID-19 och ”glömma den gröna given”.

Den pågående pandemin tycks också försena de nationella energi- och klimatplaner (NECP) som redan skulle ha varit inlämnade till EU-kommissionen den sista december förra året. Flera länder, däribland Frankrike, Tyskland, Irland, Luxemburg och Rumänien, har emellertid ännu inte skickat in dessa planer. De nationella energi- och klimatplanerna är viktiga komponenter i arbetet att uppnå klimat- och energimålsättningar till 2030 och i förlängningen att förverkliga det övergripande målet med den europeiska gröna given: att göra EU klimatneutralt till 2050.

En grön återhämtning?
Samtidigt har flera länder varit tydliga med att den rådande krissituationen inte kommer påverka den mer långtgående ambitionen att bekämpa klimatförändringar. Arbetet med Danmarks klimathandlingsplan har kunnat fortskrida genom virtuellt arbete. Danmarks klimat- och energiminister, Dan Jørgensen, har dessutom varit tydlig med att de olika återhämtningspaket och ekonomiska stimuleringsåtgärder som kommer bli aktuella efter att krisen stabiliserats ska ”vila på den viktiga synergi som finns mellan en grön omställning och jobbskapande insatser”.

Sofía López Piqueres, analytiker för tankesmedjan EPC, skrev i en uppmärksammad artikel: ”det är möjligt att vända utmaningar till möjligheter”. Detta konstaterande ligger också väl i linje med ett uttalande från EU-kommissionens talesperson, Eric Mamer, som menar att den gröna given och digitalisering är två element som går hand i hand för att göra ”intelligenta investeringar” och ”en intelligent återhämtning”.

Denna optimistiska vision delas också av den franska ekonomen och arkitekten bakom Parisavtalet, Laurence Tubiana, som menar att länder kan komma stärkta ur krisen med en nyförvärvad förståelse för de ekonomiska fördelar som följer klimatsatsningar. Tubiana menar att specifika åtaganden för att stödja klimatsmart infrastruktur och koldioxidsnål transport kommer leda till tillväxt och en snabb återhämtning. Patricia Espinosa, verkställande sekreterare för UNFCCC, påpekar att ekonomier snart kommer genomgå en ”omstart” och att länder nu får chansen att inte enbart återhämta sig, utan också att utvecklas till att bli ”rena, gröna, hälsosamma, rättvisa, säkra och starka”.

Flera miljöorganisationer menar att krisen skapar nya möjligheter till hållbara investeringar. I ett öppet brev uppmanar flera organisationer, bland annat WWF, EU-kommissionen att se möjligheterna med en återhämtningsplan som är ”framtidssäkrad”, ”transparent” och ”grön”.

De två språkrören och tre europaparlamentarikerna från svenska Miljöpartiet har skrivit en gemensam artikel där de landade i samma slutsats. I artikeln lyfter man den gröna given som ett stimulanspaket för de europeiska ekonomierna. Vidare efterfrågar de en finanspolitik som bygger på storskaliga satsningar i hållbar teknik och gröna jobb. De understryker också vikten av att villkora ekonomiskt stöd från bland annat europeiska centralbanken, ECB, och europeiska investeringsbanken, EIB.  Med detta menas att man ställer upp (gröna) krav för att ekonomiskt stöd ska kunna erhållas av krisande branscher. På detta sätt menar politikerna att EU ska kunna tänka mer långsiktigt för att lösa både corona- och klimatkrisen.

Coronapandemins omedelbara klimateffekter
Som en avslutande poäng kan det vara relevant att lyfta diskussionen kring de utsläppsminskningar som har kunnat noteras när flyg stannar på marken och industrier står stilla. Det går redan nu att observera hur coronapandemin medför att utsläppen av CO2 under 2020 kommer bli betydligt lägre än tidigare år. Enligt Internationella energirådet (IEA) är detta dock inget man ska glädjas över eftersom grön investeringsvilja är beroende av att samhället i övrigt är välmående. Detta uttalande får också stöd av Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på tankesmedjan Fores. McVeigh understryker att det är möjligt att uppnå utsläppsminskningar utan att orsaka mänskligt lidande genom att frikoppla utsläpp från tillväxt, vilket har påvisats av flera moderna samhällen, däribland Stockholmsregionen.

Arvid Habermann, praktikant Stockholms EU-kontor