Den digitala kompassen
I de digitala målen för 2030, den så kallade digitala kompassen som presenterades i mars 2021, redogör kommissionen för att den digitala omställningen ska fokuseras kring fyra områden: kompetens, säker och hållbar digital infrastruktur, digital omställning av näringslivet och digitalisering av offentliga tjänster. Målen omfattar med andra ord det mesta inom digitalisering, allt från att befolkningen har tillräckliga digitala färdigheter och att 5G är utbyggt överallt, till ökad användning av molntjänster och AI. I september förra året presenterade kommissionen ett förslag om en färdvägför för genomförandet av målen. Enligt förslaget ska medlemsstaterna ta fram strategiska färdplaner för det digitala årtiondet, som ska utvärderas årligen genom Desi. Medlemsstaterna ska därefter skicka in ändringsförslag till färdplanerna, följt av att kommissionen lägger fram policyrekommendationer till medlemsstaterna.

DESI
Årets Desi-mätning för 2022 visar att utvecklingen i Europa har gått framåt, men att implementeringen av digital teknik (som artificiell intelligens), utbyggnaden av 5G och invånarnas digitala färdigheter fortfarande är långt ifrån de mål som EU satt inom områdena i färdvägen för det digitala decenniet 2030. När det kommer till digitala färdigheter har endast 54 % av den arbetsföra befolkningen grundläggande digitala färdigheter, vilket är lång från målet på 80 %. En positiv trend är dock att de medlemsländer som rankas sist i mätningen uppvisat en ökande omställningstakt.

Sverige hamnar på en fjärdeplats efter Finland, Danmark och Nederländerna, i rangordningen av EU:s medlemsstater. Sverige är alltså ett av de länder som presterar över genomsnittet i EU. Sverige når höga nivåer när det gäller befolkningens digitala kompetens. 67 % av landets befolkning har i dag grundläggande digitala färdigheter och 36 % har mer än grundläggande digitala färdigheter. Sverige har också kommit längre än många av medlemsstaterna när det gäller användningen av digital teknik, samtidigt som indexet visar att det fortfarande finns en del att göra när det kommer till användning av stordata och AI.

Även fast Sverige kommit långt i arbetet med den digitala omställningen understryker den Europeiska kommissionen att landets digitala utvecklingstakt har minskat det senaste året. Indexet visar dessutom att Sverige har backat till 9:e plats när det gäller konnektivitet, vilket betyder att ytterligare insatser och investeringar behövs när det kommer till utbyggnad av bredband- och uppkopplingsinfrastruktur. Det här gör att den enligt ryktena planerade rättsakten om uppkopplingsinfrastruktur, Connectivity Infrastructure Act, som väntas läggas fram under hösten kommer vara en viktig akt för Stockholm och Sverige att bevaka.

/Tobias Eriksson, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel