Digitala produktpass och hållbara produkter

Digitalisation, Environment, climate and energy | 03-05-2022

En grundpelare i arbetet för att skapa hållbara produkter med cirkularitet i fokus är tillgången till information om produkters livscykelpåverkan på miljön. I dag finns ett stort utbud av olika sorters miljömärkningar, men ett harmoniserat EU-system saknas där kravet på den fysiska designen av en produkt kompletteras med specifik information om produkten. Därför vill Europeiska kommissionen skapa ett digitalt produktpass som ska tillhandahålla information om alla de produkter som regleras i förordningen om ekodesign för hållbara produkter.

Det digitala produktpasset – Från linjär till cirkulär ekonomi

I mars i år antog Europeiska kommissionen förordningen om ekodesign för hållbara produkter (läs mer om det och EU:s arbete med cirkulär ekonomi här). Förordningen är en del i Europeiska kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi, vilken presenterades i mars 2020. En nyckelåtgärd i omställningen till en cirkulär ekonomi är att produkter som tillverkas och säljs på EU:s inre marknad är miljömässigt hållbara och cirkulära, och således att göra hållbara produkter till norm. Förslaget om digitala produktpass, som bygger på det befintliga ekodesigndirektivet, fastställer en ram för att ställa krav på ekodesign för specifika produktgrupper för att förbättra dess cirkularitet, energiprestanda och andra miljömässiga hållbarhetsaspekter. Det kommer att göra det möjligt att fastställa prestanda- och informationskrav för nästan alla kategorier av fysiska varor som släpps ut på EU:s inre marknad.

Det digitala produktpassets funktion

Det huvudsakliga målet med det digitala produktpasset är alltså att förse relevanta aktörer i produkters leveranskedja, liksom konsumenter och myndigheter, med tillräcklig information för att hanteringen av produkter ska vara hållbar. Det ska således främja cirkulära affärsmodeller och den cirkulära ekonomin. Tanken är att passet ska tillhandahålla information om produkters miljömässiga hållbarhet och på så vis hjälpa konsumenter och företag att göra välgrundade val vid köp av produkter. Exempelvis ska det kunna möjliggöra för de företag som är närmst konsumenterna att få tillgång till information om hur produkterna har hanterats tidigare i värdekedjan.

Det digitala produktpasset ska också underlätta vid reparationer och återvinning, samt förbättra transparensen gällande produkters livscykelpåverkan på miljön. Förutom att det ska underlätta för konsumenter och företag, samt göra miljön en stor tjänst, kommer produktpasset göra det enklare för offentliga myndigheter att utföra kontroller. Därutöver kan spårning i tillbörlig aktsamhet (due diligence-ändamål) underlättas.

Det är i förslaget fastställt att den ekonomiska aktören som släpper ut en produkt på marknaden ska bära ansvaret för att tillgängliggöra det digitala produktpasset med rätt information. Dessutom ska all information som ingår i passet skrivas i ett format som är öppet och standardiserat, med interoperabilitet i fokus.

Vad händer nu?

Det finns vissa frågetecken kring förslaget, särskilt eftersom delar av implementeringen kommer att regleras genom framtida processer och delegerade akter. Delegerade akter föreslås av den Europeiska kommissionen och kan antas eller förkastas i sin helhet av medlemsstaterna respektive Europaparlamentet.

Vidare, innan det digitala produktpasset implementeras behöver tekniska krav identifieras via en standardiseringsprocess, och därefter kommer delegerade akter fastställa den specifika information som ska inkluderas i produktpasset för respektive produkt och produktgrupp. Därför är det ännu inte fastslaget hur mycket information eller vilken som kommer behöva uppges. Beroende på hur mycket information som kommer krävas finns en risk att framför allt små- och medelstora företag kommer få en utökad administrativ börda. Samtidigt är det viktigt att produktpasset lever upp till sitt syfte och tillgängliggör den information som behövs. Därför kommer informationskravet ledas utifrån tanken att endast den information som är nödvändig ska krävas, snarare än den som är intressant.

En annan viktig aspekt kopplat till information är hur de delegerade akterna kommer hantera frågan om datahantering. Det är en viktig del när det kommer till företags immateriella rättigheter och affärshemligheter. För att skydda företags integritet finns det därför anledning att se till att finna en balans mellan olika intressen. Således kommer företag och relevanta intressenter involveras i utformandet av de digitala produktpassen.

/Emelie Månsson, Junior EU Policy Officer på Stockholmsregionens Europakontor