REPowerEU-planen

Planen innehåller fyra övergripande åtgärder: att diversifiera EU:s energiförsörjning, säkra energi till rimliga priser, spara energi investera i förnybar energi. Det har nu gått ett år sedan planen presenterades och vi tittar därför närmre på hur EU:s arbete har gått med att nå målen. 

Diversifiera energiförsörjningen  

Enligt siffror från Europeiska unionens råd kan man tydligt se att importen av gas från Ryssland till EU via pipelines har minskat markant sedan våren 2022. Åren innan låg importen av rysk gas på runt 50%, i september 2022 var den siffran nere på 12,9%, det var något som många trodde aldrig skulle ske. Om man tittar på vad den ryska gasen har ersatts med beror ungefär hälften på minskad förbrukning. EU har också köpt mer gas från USA (flytande naturgas), men även från Norge och 10% har ersatts med förnybar energi. Däremot har importen av flytande naturgas från Ryssland inte minskat.  

Siffrorna visar på att EU är på väg mot att bli oberoende av rysk gas via pipelines, men att utmaningen att minska importen av rysk flytande naturgas återstår. För att fortsätta minska beroendet behövs stabil import från andra länder säkerställas och avtal har redan ingåtts med länder som Azerbajdzjan. EU kan nå ännu längre i arbetet med att säkra import från andra länder med sin föreslagna energiplattform som ska samordna EU:s efterfrågan på gas, genomföra gemensamma inköp och effektivisera användningen av energiinfrastruktur.  

Säkra energi till rimliga priser 

I december 2022 enades EU:s energiministrar om en tillfällig så kallad marknadskorrigeringsmekanism. Mekanismen innehåller ett pristak på gas som aktiveras när gaspriset överstiger 180 euro per megawattimme under mer än tre dagar. Mekanismen trädde i kraft den 15 februari 2023 och gäller i ett år. Medlemsstaternas åsikter kring pristaket har gått isär, både kring dess vara eller icke vara och kring när det ska tillämpas.   

EU-kommissionen lade under våren 2023 även fram en reform av EU:s elmarknad. Reformen ska bland annat göra energipriserna mer stabila och öka andelen förnybar energi genom exempelvis mer långsiktiga avtal som bygger på icke-fossil energiproduktion. Förhandlingarna om reformen pågår, medlemsstaterna lyckades enas om vissa delar på energiministermötet i juni och Europaparlamentet förväntas anta sin position under sommaren. En av de största skillnaderna mellan de två institutionernas positioner gäller huruvida EU ska fortsätta använda oväntade vinster (windfall profits) från energiproducenter vid framtida energikriser för att omfördela pengarna till konsumenterna.  

Spara energi 

Enligt Eurostat har privatpersoner och företag runt om i Europa minskat sin gasförbrukning med strax under 20% det senaste året. Att minskningen till stor del skulle bero på att det har varit en mild vinter stämmer inte enligt EU-kommissionen, utan vädret påverkade endast 3–4%. Mycket av minskningen är i stället strukturellt; att fler har gått över till värmepumpar (under 2022 ökade försäljningen med 40% i Europa) och att företag har satsat på energieffektivisering, samt att en del energiintensiva företag har skjutit på produktionen. I och med REPowerEU-planen föreslog EU-kommissionen en höjning av det bindande energiminskningsmålet i energieffektivitetsdirektivet – en del av 55%-paketet – från 9% i original förslaget från 2021 till 13%. I slutändan enades parterna om ett mål på 11,7%, vilket innebär att när direktivet implementeras kommer mer energi att sparas.  

Investera i förnybar energi 

Det ligger flera lagförslag på bordet för att snabba på den gröna omställningen av energisystemet, exempelvis förnybartdirektivet – en del av 55%-paketet – som förhandlades färdigt under våren. Med REPowerEU-planen föreslog EU-kommissionen att andelen förnybar energi år 2030 skulle vara 45%, i förhandlingarna enades man dock om 42,5%. Det är en ambitionshöjning från det nuvarande målet på 32%. Tittar man emellertid närmre på hur unionen ligger till så höjs ambitionen rejält; år 2021 kom drygt 22% av EU:s energianvändning från förnybara källor och det krävs alltså nära en fördubbling till år 2030 för att nå de nya målen. Förnybartdirektivet innehåller också snabbare tillståndsförfaranden för förnybara energiprojekt, vilket ska bidra till att öka andelen förnybart i energimixen.  

Därutöver var 2022 det hittills bästa året för solkraft enligt branchorganisationen SolarPower Europe, solkraften ökade med ungefär 50% jämfört med 2021 (från 28,1 GW till 41,4 GW). EU-kommissionen lade med REPowerEU-planen fram en ändring i direktivet om byggnaders energiprestanda för att accelerera utbyggnaden av solenergi. Direktivet förhandlas just nu och när det är klart kommer det förmodligen att leda till en ökning av solenergiinstallationer i unionen.  

Den nyligen föreslagna netto-nollindustriakten fokuserar på värdekedjorna för strategiska klimatsmarta teknologier såsom batterier, vindturbiner och solpaneler för att kunna skala upp produktionen i Europa. Med ökad inhemsk produktion kan EU bli mer autonomt när det gäller grön teknologi. Det gäller från produktion till försörjningstrygghet och överkomliga priser och innebär at EU inte behöva förlita sig i lika stor utsträckning på import från exempelvis Kina. TEN-E förordningen (EU:s gränsöverskridande energiinfrastruktur regler) som trädde i kraft i maj 2022, bidrar även till att stödja omställningen av energisystemet genom att bättre integrera förnybara energikällor och ren teknik i systemet.     

EU är alltså sakta men säkert på väg mot målet om att 42,5% av energimixen år 2030 ska komma från förnybar energi, men det kommer kräva att implementeringen av olika lagstiftningsförslag sker i tid.  

Läs mer 

Vår artikel om REPowerEU-planen: här.
Vår artikel om Industriplanen för den gröna given: här.  

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel