Hur långt har man kommit?
Den 14 juli 2021 publicerades 12 förslag inom 55%-paketet, tillsammans med ett övergripande meddelande och i december 2021 följde sedan två ytterligare förslag. I slutet på 2022, hade sex av förslagen förhandlats klart: förordningen om ansvarsfördelning, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), den sociala klimatfonden, utsläppsnormer för person- och skåpbilar, samt förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). De kvarvarande åtta förslagen ligger i olika faser i lagstiftningsprocessen och planeras vara färdigförhandlade under 2023. 

Tabell med 55%-paketets 14 förslag och aktuell status

Källa: Stockholmsregionens Europakontor

Fortsatt stora åsiktsskillnader kring energiförslagen
Förhandlingarna kring energieffektivitetsdirektivet och förnybartdirektivet pågår fortfarande och medlemsstaterna och Europaparlamentet står förhållandevis långt ifrån varandra. När det gäller energieffektivitetsdirektivet rör förhandlingarna i huvudsak frågan om att enas om ett övergripande energisparmål till 2030, samt om kraven på byggnader som ägs av offentlig sektor (läs mer i vår artikel om EU:s arbete med att bli energieffektivare här). Inom förnybartdirektivet är det bioenergin som är den mest omdebatterade frågan och Europaparlamentet arbetar med att ta fram sin position om direktivet om byggnaders energiprestanda, som planeras antas i början av februari. Medlemsstaterna enades om sin position i slutet på oktober 2022 och trepartsförhandlingar väntas därmed inledas under våren, där nyckelfrågan blir minimistandarder för energiprestanda.  

Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd påbörjades vid årsskiftet och sträcker sig fram till juni (läs gärna mer i vår artikel om ordförandeskapet här). Sverige har satt som mål att förhandla färdigt både energieffektivitetsdirektivet och förnybartdirektivet under våren. Eftersom rollen som ordförandeland sätter krav på en neutral position när olika frågor som förhandlas, blir det intressant att se hur Sverige tar sig an arbetet när bioenergi står på agendan.  

Gällande energiskattedirektivet har varken medlemsstaterna eller Europaparlamentet har enats om sin respektive ståndpunkt, då stora meningsskiljaktigheter finns bland medlemsstaterna. Bland annat gällande hur förslaget kommer påverka energipriser, tillsammans med kravet på att alla skatteförslag ska antas med enhällighet i rådet, vilket gör att förhandlingarna går långsamt. Gällande reglerna för att sänka metanutsläppen, enades medlemsstaterna i december. Europaparlamentet förväntas anta sin position i början på mars. 

Förhandlingarna om transportförslagen visar på splittringar 
Förhandlingarna om förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen börjar bli klara. Medlemsstaterna och Europaparlamentet har bland annat enats om tankningspunkter för kondenserad naturgas (LNG), landströmsförsörjning för vissa fartyg och tillhandahållande av data. Enligt Europaparlamentets företrädare hoppas man på att nå en överenskommelse i slutet på mars.  

När det gäller ReFuelEU Aviation har flera trepartsförhandlingar hållits och en av de stora frågorna där man ännu inte enats är definitionen av hållbart flygbränsle. Europaparlamentets företrädare tror dock att man kan nå en överenskommelse under våren.  

I förhandlingarna om FuelEU Maritime hoppas man på att nå en överenskommelse i mitten på februari. Partnerna är eniga om förslagets geografiska omfattning och vilka typer av fartyg som ska regleras av lagstiftningen. Svårigheter kvarstår dock kring hur mycket växthusgaser energin som används ombord får ha samt landströmsförsörjning.  

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare, samt Elsa Josefsson, trainee & Mikael Eliasson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel