I och med Rysslands invasion av Ukraina i år har farhågorna om bristande energisäkerhet ställts på sin spets i Europa och skapat ett ökat tryck på att EU ska bli oberoende av ryska fossila bränslen. För att snabbt minska beroendet, samt accelerera den gröna omställningen och skapa ett mer motståndskraftigt europeiskt energisystem, presenterade EU-kommissionen den 18 maj en ny plan: RePowerEU.
RePowerEU-planen har utgångspunkt i 55%-paketet och inkluderar åtgärder för att säkra lagring och försörjning av energi. Ett särskilt fokus ligger på en diversifierad energiförsörjning, energibesparingar, samt ett snabbare införande av förnybara energikällor, som ska ersätta de fossila i elproduktionen, i bostäder och i industrin.
Energibesparingar och förnybar energi
Utan att höja unionens övergripande utsläppsminskningsmål på 55 procent till 2030 och målet om klimatneutralitet till 2050, föreslås – knappt ett år efter antagandet av 55%-paketet – lagändringar i direktiven om förnybar energi, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet. Bland annat vill EU-kommissionen öka det bindande energieffektivitetsmålet till 2030 från 9 procent till 13 procent, likaså höja målet för förnybara energikällor till 2030 från 40 procent till 45 procent. En förutsättning för att medlemsstaterna ska kunna leva upp till ökade ambitioner för förnybar energi är dock att tillståndsförfarandet för projekt för förnybar energi förenklas och hanteras snabbare. Därför har EU-kommissionen antagit en rekommendation för snabbare tillståndsgivning för större projekt för förnybar energi. De lösningar och verktyg som erbjuds kan medlemsstaterna ta del av och implementera redan nu.
För att ytterligare accelerera omställningen till förnybar energi presenterar EU-kommissionen även en strategi för solenergi med målsättningen att fördubbla solcellsenergikapaciteten till 2025. Strategin ska implementeras med hjälp av tre initiativ: ett initiativ för solcellstak med syftet att öka installationstakten, ett storskaligt kompetenspartnerskap för att utbilda kvalificerad arbetskraft, samt en allians för att stödja industrin i att utöka produktion av solpaneler inom EU. En utbyggnad och modernisering av fjärrvärmesystem ses som en lösning för att integrera storskaliga värmepumpar, geotermisk- och solenergi, i syfte att ersätta fossila bränslen för ren kommunal uppvärmning, särskilt i tätbefolkade områden och städer.
Industrin och transportsektorns roll
Behovet av att skala upp EU:s produktion av grön vätgas och biometan betonas också. Bland annat tros biometan kunna ersätta naturgasen, den kan dessutom användas i industrin som idag är en stor användare av fossila bränslen i sin produktion. För underlätta energidiversifiering inkluderas dessutom en extern energistrategi i REPowerEU, den ska underlätta för långsiktiga partnerskap med leverantörer utanför unionen, däribland samarbete om vätgasteknik och andra gröna tekniker.
De förslag i 55%-paketet som direkt berör transportbränslen, såsom förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) och FuelEU Maritime, pekas ut som betydande för införandet av förnybara och koldioxidsnåla bränslen, inklusive vätgas, i transportsektorn. I och med transportsektorns starka beroende av fossila bränslen flaggar kommissionen också för ett kommande paket om grönare godstrafik under 2023. Dessutom överväger man ett lagstiftningsinitiativ för att öka andelen utsläppsfria fordon i bilparker över en viss storlek, i såväl offentlig som privat sektor.
Tidsplan för utfasningen
Genom att snabba på den gröna omställningen och säkerställa ett verkligt sammankopplat och motståndskraftigt europeiskt energinät som kommer att ge energisäkerhet för alla, kan EU fasa ut sitt beroende av ryska fossila bränslen före slutet av decenniet, och uppnå betydande framsteg redan i år. Med betoning på gemensam planering, samordning, behovsbedömning och inköp är utfasningen av EU:s beroende av ryska fossila bränslen överkomlig för alla medlemsstater. Det är medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter som har den ledande rollen när det kommer till att införa incitament för att säkerställa att investeringar i energieffektivitet genomförs så snabbt som möjligt, samt att uppmuntra medborgare och företag att minska sin energianvändning. Medborgare och företag har en stor roll att spela i övergången och genom beteendeförändringar som beskrivs i meddelandet om energibesparingar kan energibesparingar göras på kort sikt.
Landspecifika rekommendationer
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen (läs mer här) presenterades den 23 maj vårens ekonomiska prognos där varje medlemsstat får specifika rekommendationer (läs om Sveriges här). I år innehåller dessa också rekommendationer om att minska beroendet av fossila bränslen, kopplat till just REPowerEU och EU:s gröna giv.
Finansiering av omställningen
För att stötta genomförandet av åtgärderna inom REPowerEU finns redan medel i form av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens. Kommissionen har också uppdaterat lagstiftningen och riktlinjer för medlemsstaterna om hur de kan ändra och komplettera sina återhämtningsplaner för att kunna ta del av finansiering för projekt som stärker energisäkerheten. Andra åtgärder handlar till stor del om att medlemsstaterna kan styra om finansiering från exempelvis sammanhållningspolitiska och jordbrukspolitiska medel.
/Emelie Månsson, Junior EU Policyhandläggare vid Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel