Ett Europaår för ungdomar

Digitalisation, Environment, climate and energy | 13-12-2022

Dagens unga är morgondagens skattebetalare, beslutsfattare och innovatörer, men i kölvattnet av pandemin står en generation med missad normal skolgång, uteblivna utbytesstudier och praktik både på hemmaplan och utomlands. EU var därför mån om att under 2022 fokusera på unga och EU-kommissionen annonserade därför att 2022 skulle bli ungdomens år. Temat rimmade även bra med de utmaningar unionen står inför, då exempelvis mycket av EU:s policyarbete just nu kretsar kring en grön och digital omställning, som också är till fördel för kommande generation.

Europaåret för ungdomar 

Varje år har EU-kommissionen ett tema som genomsyrar arbetet under årets gång. Förra året presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen temat för 2022 i sitt tal om EU:s tillstånd; Europaåret för ungdomar. Von der Leyen uttryckte då att tanken bakom valet av 2022 års tema var att särskilt uppmärksamma de unga i unionen som till följd av pandemin fått göra stora uppoffringar.

EU sätter varje år ett arbetsprogram för temaåret som är förankrat hos de tre lagstiftande organen och agerar vägvisare till att nå målen. Arbetsprogrammet för ungdomens år antogs i december 2021 och sätter fyra övergripande mål för EU:s arbete:  

  • uppmärksamma hur den gröna och den digitala omställningen ger ungdomar möjligheter 
  • hjälpa ungdomar att bli aktiva och engagerade medborgare 
  • uppmärksamma vilka möjligheter som finns för ungdomar 
  • tillföra ett ungdomsperspektiv till unionens politik 

Ungdomsperspektivet har en plats i alla politikområden och en stor del av arbetet under året har därför kretsat kring att integrera och beakta ungdomsperspektivet och se till att det genomsyrar alla områden, från miljö och kultur till digitalisering och transport. Tanken bakom arbetet med ungdomens år är att det inte bara ska finnas med i tänket på EU-nivå, utan även hos medlemsstaterna. Därför har varje medlemsstat en utsedd nationell samordnare för temat och i Sverige föll uppdraget på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF).  

Hur har det gått? 

Som en del av Europaåret för ungdomar aviserades, både från EU själv och medlemsländerna, evenemang, informationskampanjer, PR-insatser och konferenser på temat. Ett exempel på det sistnämnda från det gångna året är Framtidskonferensen, där unga fick möjlighet att göra sina röster hörda. Konferensen ämnade att samla EU medborgare för att diskutera EU:s utmaningar och prioriteringar för att skapa en gemensam vision för framtiden för unionen. Att inkludera inspel från unga i unionen i alla politikområden, likt under Framtidskonferensen, var kommissionen tydliga med att de hoppas se exempel på även efter avslutandet av ungdomens år.  

Ett annat exempel är återhämtningsplanen; NextGenerationEU. Återhämtningsplanen har haft till syfte att stärka EU efter pandemins effekter och dessutom återuppbygga en union som är mer motståndskraftig mot framtidens utmaningar, bland annat genom olika initiativ som ska stötta ungas deltagande i samhället. Ett exempel på initiativ som tagits inom NextGenerationEU är erbjudandet av lån och bidrag till unga entreprenörer.  

Fler initiativ som har tagits under det gångna året är ALMA som är ett program under Europeiska socialfonden+ med mål att främja deltagarnas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, dels genom kompetensutveckling, dels genom att ge utrymme för att bygga nätverk. Initiativet tar sikte på grupper som av individuella eller strukturella skäl har svårt att integreras på jobbmarknaden, och i längden i samhället.  

Även Stockholmsregionens Europakontor uppmärksammade Europaåret för ungdomar under den Europeiska veckan för regioner och städer i oktober. Där vi tillsammans med kollegor från nätverket för storstadsregioner CCRN (Capital cities and regions network) och European Youth Forum organiserade ett seminarium. Temat var “Empowered youth – a better future in EU capital cities and regions”, med diskussioner kring europeiska storstäders arbete med att nå, engagera och lyssna på ungdomar och mer specifikt gällande utbildning, unga kvinnor och digitala förmågor.  

Framåtblick 

Vid årsskiftet avlutas Europaåret för ungdomar officiellt och under 2023 tar Europaåret för kompetens vid, vilket Ursula von der Leyen annonserade i sitt årliga tal om EU:s tillstånd tidigare i höst. Kompetensens år grundar sig också i den gröna och digitala omställningen som drivs inom EU just nu och som öppnar nya möjligheter för i människor och även för EU:s utveckling och ekonomi.  

Läs mer

För mer information om Europaåret för ungdomar finner du här och information om kommande år, Europaåret för kompetens, finns här.   

/Elsa Josefsson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel