I slutet av 2021 presenterade Europeiska kommissionen en revidering av direktiv för införande av intelligenta transportsystem (ITS) från 2010. Revideringen föreslår ändringar av det tidigare direktivet som utgör det verktyg som EU har för att etablera ett enhetligt ITS-system grundat på gemensamma europeiska specifikationer och standarder.
Införandet av ITS har historiskt haft utmaningar där systemen har varit begränsade till vissa särskilda geografiska områden och ofta har de saknat kontinuitet. Tidigare system har varit mer fokuserade på att erbjuda data snarare än att erbjuda en fungerande tjänst. Det har även noterats brister i samarbeten mellan inblandade aktörer och utmaningar har pekats ut för tillgängligheten och hur data ska delas mellan parter. Bristerna har lett till att systemet inte nått den möjliga potentialen för möjliga nyttor för transportsystem såsom trafiksäkerhet, trafikeffektivitet och multimodalitet, samt en minskning av luftföroreningar och koldioxidutsläpp. Det är något som Europeiska kommissionen genom revideringen (ITS) vill komma till rätt med.
Revideringen av ITS-direktivet är en åtgärd i Europeiska kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet. Revideringen presenterades i december 2020 och sätter riktningen för EU:s transportpolitik. Digitalisering pekas ut av EU-kommissionen som en viktig möjliggörare där ITS kommer ha en central roll med uppkopplade automatiserade system för en ökad multimodal mobilitet. Genom att möjliggöra smidigare vägtrafikflöden kan utsläpp minskas liksom trafikstockningar, som tär på såväl miljön som personers och företags tidsplanering. Dessutom kan incidenter minskas eller lindras bland annat genom eCall-systemet som gör att bilar automatiskt kontaktar räddningstjänst vid olyckor. ITS-direktivet syftar också till att underlätta för att data delas enklare mellan aktörer och information för exempelvis laddnings- och tankningspunkter. Det ökar tillgängligheten för användare genom de nationella handlingsplaner som inrättats enligt ITS-direktivet. Genom en rad olika digitala lösningar kan effektiviteten och säkerheten för resenären öka inom många färdsätt.
Syftet med direktivet är att göra viktig data tillgänglig för att stödja väsentliga ITS-tjänster såsom trafikinformation i realtid, samt att öka samverkan mellan och säkra kontinuiteten över gränserna för ITS-tjänsterna. ITS gör det möjligt att stärka en rad områden inom transportområdet, såsom trafiksäkerheten, trafikeffektiviteten och komforten genom att hjälpa transportutövare att ta rätt beslut och anpassa sig efter trafiksituationer. Med ITS ökar också multimodaliteten och möjliga val inom transportområdet samt stärker trafikledningsförmågan. EU-kommissionens förhoppning är att arbetet med hållbar och smart mobilitet ska gå snabbare i och med den föreslagna revideringen.
Typ av data som samlas in
Ett välfungerande ITS bygger på tillgången till rätt data vilket är en förutsättning för att få system att fungera som tänkt. Exempelvis blir det i det nya direktivet obligatoriskt att ge tillgång till central data i maskinläsbart format, för säkerhetsfunktioner såsom intelligent hastighetstöd. Kommunikation kräver data och därför ingår krav på insamling av data samt tillhandhållande av tjänster. Det kan till exempel innebära att uppdatera föraren med realtidsinformation om det har hänt en olycka längre fram på vägen och om hinder finns på färdvägen. Det pågår för närvarande en översyn av kommissionens delegerade förordning (EU) (2015/96214) om tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster. Översynen kommer i detalj definiera vilken slags nya centrala datatyper, med anknytning till trafikbestämmelser, som kommer införas. Förordningen väntas antas våren 2022.
Utvidgning av tillämpningsområden
Genom revideringen utvidgas direktivets nuvarande tillämpningsområden. Den föreslås nu omfatta fler tjänster, som exempelvis multimodal information och boknings- och biljettjänster såsom appar, samt kommunikationssystem mellan fordon och infrastruktur. Syftet är att öka säkerhet och automatiseringen inom mobilitetsområdet.
Tillhandahållande av vissa ITS-tjänster blir obligatoriska
Revideringen ger dessutom möjligheten att göra viktiga ITS-tjänster obligatoriska i hela EU. Exempelvis blir det obligatoriskt att införa säkerhetsrelaterade trafikinformationstjänster. Det tidigare ITS-direktivet innehöll en mjukare linje där medlemsstaterna hade en egen rätt att beslut om införandet av tillämpningarna och tjänsterna på sina områden. Samverkande ITS gör det möjligt för fordon, transportinfrastruktur och andra väganvändare att kommunicera och samordna sina åtgärder. Samverkande ITS har stor potential att minska antalet olyckor och deras allvarlighetsgrad och höja den generella trafiksäkerheten. Informationstjänster för säkerhetsrelaterade händelser som till exempel hastighetsstöd och vägledning för tillgängliga lastbilsparkeringar ökar trafikanternas säkerhet.
Utveckla samverkande, uppkopplad och automatiserad mobilitet
För att bygga upp ett uppkopplat och automatiserat system för multimodal mobilitet pekas ITS ut som en nyckelåtgärd. För att utveckla väl fungerade multimodal mobilitet kombineras ny utveckling såsom mobilitet som en tjänst (Mobility as a Service, Maas) samt en mobilitet som är samverkande, uppkopplad och automatiserad (Cooperative, Connected and Automated Mobility, CCAM). Genom CCAM blir föraren en användare med tillgång till en gemensam fordonspark i ett helt integrerat sömlöst multimodalt transportsystem, genom multimodala digitala mobilitetstjänster (Multimodal Digital Services, MDMS) såsom Maas-tillämpningar. Genom satsningar på digitalisering möjliggörs ett sömlöst transportsystem som ökar effektiviteten. Varje resa väljer det mest lämpade och effektivaste färdsättet samtidigt som säkerheten, tryggheten, tillförlitligheten och komforten ökar.
Data
EU-kommissionen vill i revideringen öka mängden data som delas mellan trafikaktörer vilket ställer krav på trafikleverantörer och brukare. Frågor som förtroende för datasäkerheten, integritetsskyddet, datalagring, driftsäkra tekniska lösningar samt säker informationsöverföring är centrala frågor i det fortsatta arbetet. Stockholmsregionen är generellt positiva till ett ökat användande av data. Dock är frågan kring fördyrning en viktig aspekt att ha med sig samt integritetsskyddet behöver vara starkt när det kommer till data.
Finansiering
En ökad omställningstakt med implementeringen av ITS kommer kräva stora investeringar och operationella kostnader för trafiksektorn såsom väg- och transportoperatörer samt offentlig sektor. Det skulle därför vara positivt för Stockholmsregionen om det blir tydligare vilken typ av finansiering som kan vara aktuell för denna höjda ambition som revideringen medför.
/Jonas Levin, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel