Summering

Vestager har sedan tidigare understrukit vikten av att Europas industrisektor går före och leder utvecklingen mot klimatneutralitet. I industristrategin antas företag kunna dra nytta av den digitala utvecklingen för att göra den linjära produktionskedjan, cirkulär. EU ges här en central roll för att möjliggöra denna omställning genom att upprätthålla en fungerande inre marknad som gynnar konkurrens och innovation. Man har på detta tema presenterat en handlingsplan för att bättre se till att regler för den inre marknaden genomförs och efterlevs.

EU-kommissionen betonar att industrin alltid kommer att ha en avgörande roll i Europa, särskilt den stora majoritet av små och medelstora företag som utgör ”ryggraden” i den europeiska ekonomin. I kommissionens nya småföretagarstrategi utvecklar man detta vidare genom att föreslå satsningar på kvinnliga småföretagare och nationella “småföretagarombud” för att hjälpa till med samordningen mellan medlemsstaterna.

Europas industri genomgår idag ett betydande skifte från varuproduktion till tjänsteproduktion. Man använder också allt mer grön och digital teknologi genom alla steg i värdekedjan. I industristrategin efterfrågar man emellertid ytterligare satsningar på att öka den industriella kapaciteten, främst när det kommer till kritisk digital infrastruktur. Man tydliggör också att den sociala pelaren inte kommer glömmas bort och att industriell utveckling ska vara socialt inkluderande. 

En tandlös strategi

Europaparlamentariker Fredrik Federley (C) ställer sig mycket positiv till kommissionen fokus på att gynna utvecklingen av mindre företag. Han är dock kritisk till att strategin i sin helhet inte konkretiseras i mer specifika handlingsplaner. Han går också längre och säger att EU bitvis framstår som protektionistisk när man talar om att kringgå marknadsekonomiska principer. Han säger att ” EU inte ska konkurrera med Kina genom att bli […] Kina”.

Detta uttalande får stöd av Tomas Tobé (M) som efterlyser ett ”vassare” ställningstagare från kommissionen. Tobé delar dock kommissionens slutsats att Europas konkurrenskraft, i förhållande till Kina och USA, måste stärkas. Han är också, likt Federley, positiv till att kommissionen uppmärksammar betydelsen av entreprenörföretagen.

Miljöpartiets Jakop Dalunde säger sig uppskatta kommissionen arbete med den cirkulära ekonomin. Han ställer sig dock kritisk till att man inte tog chansen att tydliggöra de ekonomiska fördelar som följer omställningen till en cirkulär produktion. Han talar också om hur gröna affärsmodeller borde fått större utrymme i strategin. Utifrån detta resonemang efterlyser Dalunde att industristrategin följs upp med ambitiösa lagförslag.

Svensk oro 

Kommissionen utlovar i sin strategi inrättandet av ”ändamålsenliga” konkurrensregler och på samma gång en revidering av befintliga system. Detta har emellertid rört upp starka känslor hos EU:s mindre ekonomier, däribland Sverige. Kommissionären för den inre marknaden, Terry Breton, har tidigare sagt att EU endast kan hävda sig på den globala marknaden genom att stödja de större industrier som främst finns i Frankrike och Tyskland. Detta uttalande har dock lett till en oro att Breton inte ska fatta beslut som utgår från ett helhetsperspektiv på hela unionen.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) manar också till försiktighet i relation till svepande uttalanden om en “europeisk konkurrenskraft”. Han menar att det är viktigt att konkurrensreglerna, inklusive reglerna om statsstöd och styrning, baseras på övergripande principer och ett stort forskningsunderlag. Baylan varnar också för att man riskerar att glömma någon industrisektor om man går för fort fram med att förändra lagstiftning. Baylans uttalande står i ett gemensamt brev från den ”nya hansan” som består av de nordiska och baltiska EU-länderna, Nederländerna, Tjeckien och Irland.

Avslutning

Det finns avslutningsvis en poäng med att beakta kontexten i vilken den nya industristrategin är skriven. Ursula von der Leyen säger sig vilja leda en geopolitisk kommission, vilket har medfört satsningar på att göra EU mer självförsörjande och motståndskraftig mot inskränkningar av den fria marknaden. Man kan således se industristrategin som en del av en större debatt kring hur EU ska förhålla sig till en omvärld som inte alltid delar de marknadsekonomiska ideal som förfäktas i Europa.