EU:s förslag om koldioxidupptag 

Environment, climate and energy | 04-04-2023

EU har som ambition att vara en klimatneutral union år 2050, vilket innebär en balans mellan utsläpp och upptag. Att minska koldioxidutsläppen är fortsatt kärnan i EU:s klimatarbete, men koldioxidupptag kommer ha en central betydelse för att nå målet om klimatneutralitet och för att åstadkomma negativa utsläpp i framtiden. Koldioxidupptag omfattar olika tekniker som möjliggör en minskning av koldioxidutsläpp från exempelvis kraftverk, raffinaderier och andra industriella anläggningar, eller upptag av befintlig koldioxid i atmosfären.  

Koldioxidupptag i EU  
“Koldioxidupptag är avgörande för att vi ska kunna klara våra klimatåtaganden” sa EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som leder EU-kommissionens arbete med den europeiska gröna given, när EU-kommissionen antog ett meddelande om hållbara kretslopp för kol i december 2021. Meddelandet beskriver mål och framtida åtgärder. Exempelvis refereras det tillmålsättningen att nå 310 miljoner ton koldioxidupptag (MtCO2eq) i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk till år 2030 (LULUCF-förordningen). 

I november 2022 presenterade EU-kommissionen ett europeiskt ramverk för certifiering av koldioxidupptag. Ramverket kommer att förbättra EU:s möjlighet att kvantifiera, övervaka och kontrollera koldioxidupptag och därmed gynna både innovativ teknik för koldioxidupptag och hållbara lösningar för kolinlagrande jordbruk. Tillsammans med en expertgrupp kommer EU-kommissionen anpassa certifieringsmetoder utifrån teknisk rådgivning som bidrar mest till klimatnytta.  Förordningen inkluderar fyra kvalitetskriterier som bestämmer certifieringen: kvantifiering, mervärde (att koldioxidupptaget går längre än nuvarande lagstiftning och praxis), långsiktig lagring och hållbarhet. Sammanfattningsvis innebär kriterierna att koldioxidupptaget mäts korrekt och har entydiga klimatvinster genom att bland annat säkerställa permanent lagring och bidra till hållbarhetsmålen.   

Vilka metoder används för koldioxidupptag? 
Enligt EU-kommissionen kommer flera hundra ton koldioxid behöva avlägsnas i framtiden för att nå målet om klimatneutralitet, särskilt för att kompensera för utsläpp från jordbruket, stålsektorn samt luft- och sjöfarten som är mer svåra att minska. Det finns tre huvudsakliga metoder för att avlägsna och lagra koldioxid:  

  • Permanent lagring: Industriell teknik som avskiljer koldioxid från luften och sedan lagrar det i stabil form. 
  • Kolinlagrande jordbruk: Det finns naturliga processer att lagra kol genom att minska mängden koldioxid i atmosfären och binda in det i jordbruket eller minska utsläppen av kol från jordmånen.  
  • Lagring av koldioxid i produkter:När koldioxid fångas upp av träd eller avskiljs med hjälp av industriteknik finns möjligheten att lagra koldioxiden i exempelvis träbaserade byggmaterial. 

Det lokala och nationella perspektivet
Sveriges regering stödjer EU-kommissionens åsikt om att omfattande utsläppsminskningar är det viktigaste för att uppnå klimatmålen och att koldioxidupptag inte kan ersätta en minskning, men att koldioxidupptag kommer vara ett viktigt komplement. Stockholmsregionen är framträdande på området. Exempelvis fick Stockholm Exergi 180 miljoner euro från EU:s innovationsfond för att bygga Europas första storskaliga anläggning för minusutsläpp. Anläggningen kommer avskilja 800 000 ton koldioxid varje år och bidra till att hjälpa företag, i Sverige och utomlands, att nå nettonollutsläpp. Den innovativa, hållbara och energieffektiva anläggningen visar en kapacitet att infånga nästintill 90 procent av koldioxiden. Ett annat exempel är företaget Cementa på Gotland, som är ett dotterbolag till Heidelberg materials. Cementa har påbörjat arbetet att bygga världens första koldioxidneutrala cementfabrik. När anläggningen tas i drift 2030 planeras det att 1,8 miljarder ton koldioxid ska fångas upp, vilket motsvarar 3% av Sveriges totala utsläpp.   

Vad händer nu?
Förslaget till förordning om certifiering av koldioxidupptag förhandlas just nu. Ledamöterna i  Europaparlamentet är eniga om att koldioxidupptag inte får förhindra utsläppsminskningar. Dock kvarstår ett antal frågetecken som exempelvis hur de anser att man ska särskilja olika tekniker för koldioxidupptag. Bland medlemsstaterna har en majoritet uttryckt att EU:s regler måste vara transparenta och baserade på en robust metod för att undvika grönmålning. Det svenska ordförandeskapet kommer prioritera diskussioner gällande definitionen och utformningen av certifieringen. Europaparlamentet och medlemsstaterna kommer att förhandla under året, innan förordningen kan antas. 

Läs mer
I mars 2021 anordnade Europakontoret ett seminarium om den framtida lagstiftningen om certifiering av koldioxidupptag, mer information från seminariet hittar du här.

/Anna Tranberg, EU policyhandläggare och Mikael Eliasson, Trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel