Tidigare i år la EU-kommissionen fram ett förslag om klimatlag där bl.a. åtgärder för att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen inkluderades. Senare inkluderade man även målet om att minska växtgasutsläppen med 55 procent fram till 2030. Jytte Gutland (S), som är parlamentets rapportör, går lite längre och föreslår att 2030-målet ska vara 60 procent. Nu ska parlamentet rösta om förslaget i plenum.
Under året har EU-kommissionen presenterat ett förslag till klimatlag som bland annat innehöll åtgärder för att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen. Inom ramen för den föreslagna klimatlagen vill EU-kommissionen bland annat införa ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, främja negativa utsläpp genom investeringar i teknik som fångar upp och lagrar koldioxid och bevara samt utöka naturliga sänkor. Kommissionen vill dessutom få befogenhet att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet.
EU-kommissionen har även senare lagt fram ett reviderat lagstiftningsförslag om att inkludera målet om att minska växtgasutsläppen med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030. Ett mål som är inkluderat i EU- kommissionens initiativ ”klimatmålsplanen för 2030”.
Efter presenterat förslag utsågs Jytte Guteland (S) till rapportör från parlamentet med syfte att granska EU-kommissionens förslag och inkomma med eventuella ändringsförslag. Efter omröstning i ENVI utskottet (där ärendet behandlas inledningsvis) av Gutelands rapport utmynnade detta bland annat i följande förslag:
Nästa vecka kommer Europaparlamentet att rösta om klimatlagen, närmare bestämt Gutelands rapport till klimatlagen. De stora konfliktlinjerna kommer troligen att vara om procentsatsen för utsläppsminskningar, om utfasning av subventioner till fossila bränslen samt om EU ska uppnå klimatneutralitet i sin helhet eller om det ska gälla för varje enskilt medlemsland.
Förslaget kommer sedan att gå vidare till medlemsländerna i ministerrådet.
I december 2019 presenterade EU-kommissionen den europeiska gröna given, en tillväxtstrategi som syftar till att: stärka EU:s konkurrenskraft, minska utsläppen, bevara Europas naturmiljö och investera i forskning och innovation. Den europeiska gröna given kan beskrivas som den långsiktiga färdriktningen för EU:s klimatpolitik integrerat i alla politikområden. Inom ramen för strategin har det presenterats flera olika initiativ från EU-kommissionen, däribland en klimatlag, med ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050 och mål om att minska växtgasutsläppen med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030. Det är detta lagstiftningsförslag som nu ligger på lagstiftarnas bord.