Utredning om hur Sveriges klimatpolitik bör anpassas till EU-lagstiftningen
I somras fick John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, i uppdrag av den svenska regeringen att utreda hur Sveriges klimatpolitik bör anpassas till de nya målen och styrmedlen som införts genom 55%-paketet. I mitten på oktober presenterades rapporten som innehåller 46 förslag om hur svensk klimatpolitik bör utvecklas.  

I rapporten föreslår Hassler bland annat att man bör göra om det nationella klimatmålet för 2030 så att det ligger mer i linje med 55%-paketet. Det svenska klimatmålet för 2030 innebär att utsläppen ska minskas med 63%, jämfört med EU:s klimatmål om en 55% utsläppsminskning till 2030. Hassler anser även att ett svenskt utsläppshandelssystem bör införas, som ett komplement till EU:s utsläppshandelssystem. Systemet skulle innefatta en så stor del av de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning som möjligt.  

Bland rekommendationerna finns också ett förslag om att omformulera målet för transportsektorn. Hassler vill flytta fokus från utsläppsminskningar och det nuvarande målet om att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70% till 2030, till en målsättning om högre elektrifiering av fordonsflottan, något som han själv beskriver som en “skärpning” av målet. Trafikverkets måldirektör med ansvar för klimatfrågor, Sven Hunhammar, menar dock att elektrifieringen inte går tillräckligt snabbt för att kompensera för borttagandet av reduktionsplikten, i stället behövs en kraftigt minskad vägtrafik enligt Hunhammar.  

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan presenteras under hösten
Hasslers utredning kommer att vara en del av analysunderlagen som tas fram inför regeringens klimatpolitiska handlingsplan som kommer presenteras senare under 2023. Enligt klimatlagen som trädde i kraft 2018 ska en klimatpolitisk handlingsplan tas fram vart fjärde år, den första presenterades 2019. Klimatlagen är del av det klimatpolitiska ramverk som antogs 2017 som även innefattades av ett klimatmål och bildandet av ett klimatpolitiskt råd.  

Det klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att utvärdera regeringens klimatpolitik, uttalade sig innan sommaren och menade att en klimatpolitisk handlingsplan med en tydlig tidsplan och noggrann konsekvensanalys, är avgörande för att Sverige når sina klimatmål. I mars 2023 konstaterade det klimatpolitiska rådet i sin årliga rapport att regeringens ditintills presenterade klimatpolitik inte var tillräcklig för att kunna nå klimatmålen och att det krävs en snabbare utsläppsminskning för att nå de kortsiktiga etappmålen. Klimatrådet menar även att “EU:s så kallade gröna giv innehåller en bred reformagenda som knyter ihop klimatomställningen med insatser för bland annat biologisk mångfald, ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Den svenska regeringens nya politik hittills signalerar tvärtom ett avsmalnande perspektiv mot energisektorn och specifikt på ny elproduktion. Detta fokus är för smalt för att politiken ska kunna leda till att klimatmålen uppnås på ett hållbart sätt”.  

Ökad satsning på elektrifiering 
En del av 55%-paketet rör transporter och hur mer bränslen som är utsläppsfria/har lägre utsläpp ska kunna användas i alla transportslag. För sjöfarten finns FuelEU maritime och för luftfarten ReFuelEU Aviation. För vägtrafiken finns CO2 normer för bilar och lätta nyttofordon som reglerar att alla nya personbilar och skåpbilar ska vara utsläppsfria från 2035. Just nu förhandlas även CO2 normer för tunga fordon där EU-kommissionen föreslagit att alla nya stadsbussar ska vara utsläppsfria från 2030. Mycket handlar alltså om att elektrifiera transporter och använda mer och mer utsläppsnåla bränslen för transportslag som är svårare att elektrifiera såsom luftfarten och sjöfarten.   

Den svenska regeringen har under det senaste året kommit med ett flertal initiativ för att elektrifieringen ska kunna ta fart. Bland annat vill de göra det enklare för fler att ladda elbilar nära sina bostäder, utbyggnaden av laddinfrastruktur ska därför snabbas på och Transportstyrelsen har fått i uppdrag att förenkla de relevanta regelverken. Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister, har valt att inrätta en särskild utredning med syftet att eliminera hinder som står i vägen för elektrifieringen av transportsektorn. Utredarens uppgift är att granska och föreslå konkreta åtgärder för att främja elektrifieringen av transportsektorn och samtidigt främja goda förhållanden för att bo, verka och leva i hela Sverige. Utredningen ska sedan presenteras innan slutet av 2024. Regeringen har även beslutat att avveckla stödet till stadselbussar från och med augusti i år. I stället kommer elbusspremien att riktas om för att främja införandet av elbussar i förortstrafik och expressbussar som trafikerar mellan län, med målet att göra stödet mer träffsäkert och kostnadseffektivt.  

Renoverings- och energieffektiviseringskrav 
Byggnader står för ungefär 40% av Sveriges energianvändning, sifforna är de samma på EU-nivå och inom unionen står byggnader för 36% av växthusgasutsläppen. Energieffektivitetsdirektivet som trädde i kraft nu i höstas innebär exempelvis att minst 3% av den totala golvytan av offentligt ägda byggnader ska renoveras varje år till nästan nollenergibyggnader. Den nuvarande renoveringstakten i Sverige är ungefär 1%.  

Direktivet om byggnaders energiprestanda som reglerar energiklassning av byggnader och sätter mål för att renovera och öka energiprestandan förhandlas just nu på EU-nivå mellan Europaparlamentet, medlemsstaterna och EU-kommissionen. Enligt EU-kommissionens förslag ska nya byggnader från 2030 vara nollutsläppsbyggnader och senast 2050 ska hela byggnadsbeståndet i unionen leva upp till kravet om nollutsläpp. Förhandlingarna på EU-nivå om direktivet om byggnaders energiprestanda förväntas bli klara senast i början på nästa år. 

Regeringen gav i våras Boverket i uppdrag att förbereda genomförandet och se över det svenska energiklassningssystemet. Syftet är att Sverige ska få en energiklassning som ger likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra medlemsstater. Om det krävs för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor ska Boverket genomföra ändringar i energiklassystemet innan det uppdaterade EU-direktivet träder i kraft. Bransch- och intresseorganisationen Sveriges Allmännytta gjorde under hösten en analys av vilka konsekvenser uppdateringen av direktivet om byggnaders energiprestanda kommer att få för deras medlemmar. Medlemmarna, som äger kring en miljon hyresrätter, kommer enligt beräkningarna att behöva bekosta renoveringar på 550 miljarder kronor för att nå målet om att alla byggnader ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader vid 2050.  

Läs mer
Läs mer om hur det går med förhandlingarna av 55%-paketet på EU-nivå i vår artikel här. 

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare och Hedvig Pontén, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.