Hej Per Hallström!

Du arbetar som miljöråd på Sveriges Ständiga representation vid EU i Bryssel, hur skulle du beskriva din roll och ditt fokusområde?  

Jag har tidigare varit miljö- och klimatråd (2014-2016) och kom precis tillbaka till EU-representationen från Statsrådsberedningen. Min roll här handlar mycket om att fram till hösten stärka upp det övriga teamet där det behövs. Hittills har det blivit mycket om energi och konkurrensrättsfrågor, men också om klimat, miljö och lite skog (som ju är lite av en ”perenn” utmaning för Sverige på EU-området).  

Vad är de viktigaste aktuella utvecklingarna inom ditt område?  

På energiområdet handlar mycket om att möta effekterna av de geopolitiska kriserna på så sätt att konkurrenskraften stärks eller i vart fall inte urholkas alltför mycket samtidigt som vi håller kursen i klimatpolitiken. På miljösidan sammanfattade en spansk kollega det som att vi nu delvis plockar isär de regelverk han och jag var med om att förhandla sist jag var här. En konstant ”utveckling” är nog att pendeln svänger fram och tillbaka i EU-politiken.  

Hur ser de närmaste prioriteringarna eller framstegen ut?  

Om jag ska nämna något framsteg specifikt så var det när Sverige inför toppmötet i mars tillsammans med våra näringslivsföreträdare tog ledningen i frågan om att stå upp för att behålla ambitionsnivån och integriteten i EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Det finns en otrolig styrka när ”AB Sverige” samlar sig och arbetar på det sättet. Nu gäller det att hålla i detta även framöver.  

Vilka är de viktigaste strukturella utmaningarna eller “knäckfrågorna”?  

Det finns gott om utmaningar, men en sådan just nu är att förklara att de höga energipriserna inte orsakas av klimatregelverken, utan av andra geopolitiska orsaker. Ju längre man kommit i omställningen, dess mindre beroende är man ju av import av dyra och prisvolatila fossila råvaror som gas och olja. Att på något sätt hålla kursen och målsättningen i beslutade regelverk är en utmaning när det blåser olika politiska kastvindar. Det jag hör mycket från näringslivet är just att man vill ha förutsägbarhet och stabilitet, inte politisk risk.  

En mera akut utmaning är att förklara varför Sverige vill behålla kontrollen över de flaskhalsavgifter som de svenska konsumenterna betalat in i elnätet. Sedan har vi den eviga frågan om synen på skogen i allmänhet och skogsbruk i synnerhet. Här har vi från norr ofta en helt annan syn än man har på kontinenten, men frågan spänner även mellan land och stad och olika partigrupper. Det vore fantastiskt att kunna nå någon form av samsyn där. 

Hur ser du på EU:s roll i omvärlden i dagens geopolitiska och ekonomiska läge?  

Oj, det var en stor fråga, men lite som i svaret på frågan ovan. Vårt handlingsutrymme begränsas delvis av beroenden av vissa fossila råvaror. Samtidigt ser vi ett EU som står upp för Ukraina, frihandel, demokrati och rättsstatsprinciperna och som fortsätter att leverera på sitt huvudsyfte, nämligen att bevara freden mellan sina medlemsstater. Jag tror att det är nyttigt att påminna sig om detta av och till. Det är lätt att fastna i små tvistefrågor som får stor ”spinn” här och nu. Men till syvende och sist lever vi i en väldigt bra del av världen och en del av det har vi EU att tacka för. 

/ Redaktör: Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg på Stockholmsregionens Europakontor