Den pågående Ukrainakrisen påverkar förutom säkerhetsläget även många andra områden, såsom den redan svåra energisituationen, försörjning av olika råvaror samt livsmedelsproduktionen även utanför Europa. Många företag med verksamheter i Ukraina och Ryssland drabbas extra hårt. Vi har intervjuat Svenskt Näringslivs Brysselkontor och Lantbrukarnas riksförbund i Bryssel (LRF) om Ukrainakrisens påverkan på livsmedelsproduktion, försörjning av råvaror och leveranskedjor, samt det europeiska samarbetet och den regionala påverkan.
Vilken påverkan har säkerhetskrisen och kriget i Ukraina haft på svenska företag. Vilka är de uppenbara effekterna på kort och lång sikt?
“För våra medlemmar har det först och främst handlat om att rädda liv och säkerställa tryggheten för anställda och deras familjer i Ukraina”, berättar Charlotte Andersdotter, chef på Svenskt näringsliv i Bryssel. “Många svenska företag har också verksamheter i andra länder, inte minst i Baltikum och Polen, där många av de anställda är från Ukraina och har familjen kvar där eller återvänt för att delta i kriget.”
Svenskt Näringsliv i Bryssel berättar vidare att en märkbart stor andel av svenska företag också har valt att lämna Ryssland. “Det får naturligtvis följder för dessa företag”, menar Charlotte Andersdotter. “Såväl ekonomiska, som att de och deras anställda även utsatts för hot. Sanktionerna mot Ryssland innebär att exempelvis ryskflaggade fartyg inte har tillträde till hamnar, att ryska flygplan inte får flyga över EU-luftrum och att godstrafiken generellt genom Ryssland är besvärlig just. Det får i sin tur konsekvenser för bland annat leverantörskedjor. Även bristen på chaufförer är ett problem då många långtradarchaufförer kommer från Ukraina.”
Andra faktorer som Svenskt Näringsliv i Bryssel menar påverkar leverantörskedjorna, är de prisökningar som skett för energi och vissa råvaror. “Sverige har historiskt handlat en hel del med metaller, mineraler, kemikalier och annat där vi förlitat oss på Ryssland, berättar Charlotte Andersdotter. “Det är något som nu förändras när företag slutar handla med Ryssland eller när det införs diverse sanktioner.”
Att kriget kommer att påverka både svenskt och europeiskt näringsliv långsiktigt är enligt Svenskt Näringsliv i Bryssel relativt uppenbart, genom exempelvis det förändrade säkerhetsläget och där EU stärker sina relationer med likasinnade. “En inte alltför avancerad spaning är också att cybersäkerhet kommer hamna än högre på agendan framöver”, menar Charlotte Andersdotter.
En annan viktig uppgift för såväl näringslivet som samhället i stort är att integrera de flyktingar som kommit in i arbetslivet. Svenskt Näringsliv har en dedikerad sida på webben där de samlar relevant information till sina medlemmar med anledning av kriget i Ukraina.
Utmärker sig effekten av krisen på näringslivet i Stockholmsregionen på något märkbart sätt?
“Det är svårt för oss att direkt se hur det drabbar regional nivå än så länge”, menar Charlotte Andersdotter. “Det kommer säkerligen att märkas mer på lite längre sikt då olika branscher är olika påverkade och olika representerade över landet. Däremot så visar siffror från Stockholms handelskammare att Stockholm är det län som handlar i särklass mest med Ryssland, vilket inte är så konstigt då regionen är stor.”
Läs mer information från Stockholms Handelskammare här.
Vilken samordning sker inom EU för att mildra effekterna av krisen och hur jobbar ni i Bryssel med frågan?
“Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har en mycket tät dialog och på svensk nivå har vi ett tätt utbyte med såväl regeringen, våra medlemmar som med olika myndigheter”, berättar Charlotte Andersdotter. “Inom EU samordnas näringslivets input genom BusinessEurope, vår europeiska organisation, och där för vi veckovisa diskussioner om krigets påverkan men också hur vi kan hantera de ekonomiska följdverkningarna i EU. Vi vill understryka vikten av att EU fortsätter att stå enat i den här krisen”, menar Charlotte Andersdotter.
På vilket sätt påverkar energikrisen och kriget i Ukraina en redan utmanande situation för svenska jordbrukare. Vilka är effekterna är på kort och lång sikt?
“På kort sikt innebär det kraftigt höjda priser på många av lantbrukets insatsvaror såsom diesel, gödning och foder”, berättar Ingrid Rydberg, platsansvarig för LRF:s Brysselkontor. “Det gör att många lantbruksföretag kan få det svårt att få det gå ihop, också med tanke på en redan befintlig hög kostnadsnivå.
LRF:s Brysselkontor ser även att det finns en risk för brist på arbetskraft inom framför allt trädgårds- och skogssektorn. “På lång sikt gäller det att säkerställa en lönsamhet för jordbruket”, menar Ingrid Rydberg. “Dessutom behöver EU och marknadsaktörerna arbeta för att EU:s jordbruk blir mindre beroende gödning och foder från vissa specifika länder.”
Enligt LRF:s Brysselkontor gäller det att satsa mer på inhemskt odlat proteinfoder, idag importeras till EU en hel del från Ukraina. “Likaså att hitta alternativa gödningsleverantörer och öka den inhemska gödningsproduktionen på EU-nivå, samt att hitta andra innovativa lösningar både vad gäller gödning, foder och energi”, berättar Ingrid Rydberg.
Vad kan Stockholmsregionen och andra regioner vänta sig när det gäller livsmedelsförsörjning, liksom andra jord- och skogsråvaror, i närtid och över tid?
“I dagsläget bedöms det inte finnas risk för livsmedelsbrist i vare sig EU eller i Sverige”, menar Ingrid Rydberg. “Men däremot kan konsumenterna förvänta sig högre priser på livsmedel. På längre sikt kommer livsmedelsproduktionen påverkas om inte alternativa handelsvägar upprättas eller alternativa insatsmedel kommer fram. Om lönsamheten försämras finns det risk att produktionen minskar.”
Vilken samordning sker inom EU i koppling till krisen inom ert område och hur jobbar LRF i Bryssel med frågan?
LRF jobbar tätt ihop med deras europeiska paraplyorganisation Copa Cogeca för att analysera marknadssituationen och för att påverka EU-kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet, för att hitta pragmatiska lösningar som snabbt säkerställer livsmedelsproduktionen. “Flera åtgärder har redan vidtagits”, berättar Ingrid Rydberg. “LRF har också direkt själva påverkat såväl Europaparlamentet samt EU-kommissionen (DG Jordbruk) för att beskriva problematiken och vilka åtgärder vi ser som nödvändiga på kort och lång sikt.”
/Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel