Sommaren 2021 presenterades förslaget till revidering av energieffektivitetsdirektivet som ska göra det bindande för EU:s medlemsländer att följa principen om energieffektivitet först. På det viset ska åtgärderna för att effektivisera energianvändningen i samhället stärkas, med ökade krav på framför allt industri, byggnader, transport och andra sektorer.

Förslaget diskuteras just nu i Europaparlamentet respektive Europeiska unionens råd. Flera medlemsstater har uttryckt att de vill se mer flexibilitet och att man tar hänsyn till nationella förutsättningar i förhållande till målen. Förslaget innebär bland annat ökade krav på offentlig sektor att minska den årliga energikonsumtionen med 1,7 procent. Det är något som kan slå hårt mot Sverige generellt och Stockholmsregionen specifikt, då man redan har gjort insatser för att sänka energikonsumtionen.

En sektor som har betydande effekt på energiförbrukningen i EU och som behöver energieffektiviseras, är byggnadssektorn. Byggnader står ungefär för 40 procent av energianvändningen i EU och 36 procent av de energirelaterade växthusgasutsläppen. För att sänka energiförbrukningen i byggnader runt om i EU, såväl bostäder som kontorsbyggnader, är kommissionens initiativ renoveringsvågen central. Strategin främjar renoveringar i EU med målsättningen att förbättra energieffektiviseringen i byggnader och på så vis minska sin del av energiförbrukningen. För att minst fördubbla den årliga energirenoveringsgraden av byggnader fram till 2030 och för att realisera renoveringsvågen, kommer revideringsförslaget om byggnaders energiprestanda väl till pass. Förslaget lades fram av kommissionen lagom till julledigheten tillsammans med det tredje energipaketet för gas, där bland annat vätgasens roll preciseras. Dessutom publicerades ett meddelande om hållbart kolkretslopp i samma veva, samt ett revideringsförslag för att minska metanutsläpp i energisektorn.

I kommissionens revideringsförslag av direktivet om byggnaders energiprestanda lyser de ökade ambitionerna att minska energisektorn påverkan på klimatförändringarna igenom. Förslaget introducerar ett renoveringspass som ska ge byggnadsägare ett verktyg för att underlätta planering och renoveringar mot nollutsläppsnivå. För att säkerställa samstämmig information ska medlemsstaterna se till att den nationella databasen för byggnaders energiprestanda är kompatibel och integrerad med andra administrativa databaser som innehåller information om byggnader som exempelvis riksbyggnadsregister och digitala byggnadsloggar.

Med förslaget ställs dessutom högre krav på att skapa mer energieffektiva byggnader. År 2027 ställs kravet att alla nya offentliga byggnader ska byggas till nollutsläppbyggnader, medan för övriga nybyggen gäller detta från och med 2030. Ökade krav ställs dock inte endast vid nybyggnation. Det befintliga byggnadsbeståndet i respektive medlemsland ska också energieffektiviseras, för att förbättra byggnaders energiprestanda. Nya prestandamått introduceras också och år 2025 ska energiprestandacertifikat baseras på en harmoniserad EU-skala: A-G. A motsvarar nollutsläppsbyggnader och G motsvarar 15 procent av byggnadsbeståndet som har sämst prestanda i respektive medlemsland. Resterande byggnader är proportionellt fördelade mellan de övriga klasserna: F-A. För offentlig sektor skulle dessa bestämmelser innebära att man måste uppgradera offentliga byggnader från klass G till minst klass F senast 2027 och klass E senast 2030.

I förhandlingarna som väntar i Europaparlamentet respektive i medlemsstaterna, blir det intressant att se hur diskussionerna om förslaget kommer ta form. Från svensk sida kan vi vänta oss att frågan om flexibilitet i förslaget kommer tas upp. Det beror på att det svenska byggnadsbeståndet generellt sett har hög energiprestanda i jämförelse med övriga EU-stater, därför finns risken att mindre lämpliga och mer kostsamma renoveringsåtgärder tvingas fram.

/Anna Tranberg, Policyhandläggare och Emelie Månsson, Junior Policyhandläggare på Stockholmregionens Europakontor