Den 14 december lade den Europeiska kommissionen fram ett paket med fyra olika initiativ som ska möjliggöra mer gröna transporter och effektiv mobilitet. Paketet innehåller förslag på uppdatering av TEN-T förordningen, en ny strategi för hållbar stadstrafik, förslag på uppdatering av direktivet för intelligenta transportsystem samt en handlingsplan för att stärka längre resor med passagerartåg inom EU. Förslagen är ett steg i EU:s klimatarbete eftersom transportsektorn idag står för ungefär en fjärdedel av alla utsläpp i unionen. Därför är en minskning av växthusgasutsläpp inom transportsektor centralt för att nå de uppsatta målen om klimatneutralitet.
Med det nya TEN-T förslaget vill EU-kommissionen snabba på genomförandet av nätet genom att sätta en ny milstolpe till år 2040. Då ska sträckor från det nuvarande övergripande nätet ska vara färdigställda, för nuvarande benämnt det utökade stomnätet. Det ställs också nya krav på det utökade stomnätet, vilka bland annat gällande tåghastigheter där passagerartåg ska kunna köra minst 160 km/h och godståg minst 100 km/h. Förhoppningen från EU:s sida är att detta ska skapa incitament att välja mer hållbara transportslag.
Flera av de förändringar som föreslås i TEN-T förordningen ligger i linje med Stockholmsregionens Europaförenings positionspapper som antogs i höstas. Förändringarna innebär ett fortsatt fokus på digitalisering och innovation, att klimatperspektivet är bättre integrerat och att styrningsmodellen med korridorssamordnare fortsätter och föreslås få ett lite utökat mandat. Från föreningens sida hade vi också gärna sett en inkludering av sträckan Oslo-Stockholm och att den funktionella helheten av ett område skulle tas i beaktning. Det skulle innebära att till exempel Stockholms hamn, som omfattar aktivitet på fyra geografiska platser, skulle få stomnätsstatus med uppdateringen.
En välkommen förändring är den utökade definitionen av urbana noder. Till exempel utökas definitionen av urbana noder. I det nya förslaget klassas en stad per NUTS2 område med över 100 000 invånare nu som urban nod, vilket gör att man går från 88 noder i den nuvarande förordningen till 424. För Stockholmregionen betyder detta att Eskilstuna, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Uppsala och Västerås numera är urbana noder.
Att vara en urban nod kommer med möjligheter, men också krav. Det gör det möjligt att söka EU-finansiering för infrastrukturprojekt, men ställer krav på att säkerställa att det finns hållbara, sömlösa och säkra sammankopplingar av järnväg, väg, luft och aktiva mobilitetsslag, samt av inlandssjöfart och hamnar där det är av relevans, innan år 2030 tar slut. Det gäller även för godstransport. Närmast i tiden är dock att de föreslagna urbana noderna ska ta fram en plan för hållbar mobilitet senast 31 december 2025. Planerna ska bland annat innehålla åtgärder för integrering av de olika transportsätten i städer liksom stödja den mobilitet som är utsläppsfri.
Dessa hållbarhetsplaner är också centrala i den nya strategin för hållbar stadstrafik. Strategin kompletterar TEN-T förordningen och tar upp några av de mobilitetsutmaningar som härrör från transportsektorn, så som trängsel, buller och utsläpp. Den kommer också med en lista åtgärder för att vägleda städer till minskade utsläpp och förbättrad mobilitet i och runt om städer, både i urbana noder liksom i övriga städer. Strategin har stort fokus på att främja användandet av kollektivtrafik, gång och cykling. Det ska med andra ord uppmuntra till beteendeförändringar hos befolkningen för att ställa om från mindre hållbara transportmedel till hållbara.
För att underlätta framtagandet av de hållbara mobilietsplaner föreslås nationella stödprogram. Hur det kommer att se ut i Sverige är ännu inte klart. Tanken är att programmen ska stödja städers framtagande, liksom implementering av planerna. Dessutom kartlägger strategin finansieringsmöjligheter till lokala och regionala myndigheter, vilket i sin tur kan underlätta i sökandet av medel för att förbättra den urbana mobiliteten. Under 2023 väntas kommissionen också lansera ett program under Fonden för ett sammanlänkat Europa med syfte att stödja medlemsländerna att utveckla gemensamma indikatorer och samla in data för att kunna följa upp arbetet med att nå hållbar mobilitet i Europas städer.
Läs mer om det nya paketet med de fyra olika initiativen som kommissionen lade fram den 14 december här.
/Anna Tranberg, Policyhandläggare och Emelie Månsson, Junior Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor