Bakgrund

I EU:s ramdirektiv om avfall fastställer åtgärder för att hantera de negativa effekterna på människors hälsa och på miljön till följd av generering och hantering av avfall. Eftersom den svenska avfallslagstiftningen till stor del bygger på EU:s ramdirektiv och avfallshanteringen är en kommunal angelägenhet, kommer en översyn av direktivet få betydelse för Stockholmsregionen. I Sverige har det de senaste åren skett en tydlig förskjutning uppåt i avfallshierarkin. Deponeringen har minskat medan materialåtervinningen och den biologiska återvinningen har ökat. Svenska regeringen har beslutat att kommunernas system för insamling av matavfall ska vara på plats den 31 december 2023. 

Sessionen

Inbjuden talare till sessionen var Peter Wessman, juridisk handläggare på enheten ”Från avfall till resurs” på EU-kommissionens generaldirektorat för miljö och talade om EU:s nuvarande avfallslagstiftning och uppdateringen av avfallsdirektivet.

EU:s ramdirektiv om avfall  har funnits sedan 1975 och har sedan dess uppdaterats flertalet gånger. Den senaste uppdateringen var år 2018 vilket nästintill kan beskrivas som ett nytt direktiv. En central del i direktivet är den så kallade avfallshierarkin vilket är en femstegsprocess för att hantera avfall. Det mest fördelaktiga är att förebygga avfall, sedan kommer återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning och det sista steget är deponering, vilket innebär att avfallet hamnar på en soptipp.  

Skillnaderna gällande avfallshantering i Europa är stora, exempelvis förlitar sig Syd- och Östeuropa fortfarande huvudsakligen på deponi medan exempelvis Sverige har reducerat detta kraftigt. För att reglera detta finns deponidirektivet, vars syfte är minska dess negativa effekter på miljön och människors hälsa genom att bland annat begränsa det kommunala avfallet. Målet är att deponera till max 10% år 2035. 

Eftersom avfallsdirektivet i dess helhet uppdaterades 2018 kommer uppdateringen i juli fokusera på två avfallsströmmar: matavfall och textilier. Det finns en viss besvikelse bland intressenter att det inte är mer omfattande, men förklaringen är att det är viktigt att det finns en gemensam reglering i EU inom dessa områden samt att inkludera ett utökat producentansvar i dessa avfallsströmmar. Andra uppdateringar av avfallsdirektivet planeras framöver.  

Diskussion 

Ett exempel som lyftes under sessionen i koppling till det pågående arbetet kring återvinningsprocesser av olika material, var plast. EU-kommissionens forskningsenhet Joint Research Centre har just nu ett projekt där det tas fram konkreta kriterier för när under återvinningsprocessen plasten upphör att vara avfall och blir en produkt igen. Gränsdragningen mellan avfall och användbart material är inte alltid tydlig och därmed krävs det regler som täcker in hela avfallshierarkin. Liknande diskussioner pågår gällande textilier och byggavfall men diskussionerna har inte kommit lika långt.  

Vikten av återbruk och återbruksmål diskuterades också under sessionen. Initiala diskussioner förs om det inom EU-kommissionen och kring vilken procentsats som skulle kunna vara rimlig. Flera projekt om återbruk finansieras av EU-medel, exempelvis CISUTAC där svenska RISE ingår.   

Angränsande lagstiftning och initiativ 

Utöver avfallsdirektivet finns flera andra lagstiftningar som reglerar hur avfall hanteras. Förpackningsdirektivet avser att minska kvantiteten förpackningsavfall, öka mängden återvunna förpackningar samt ett utökat producentansvar. När det kommer till elektroniskt avfall arbetar EU främst med att undvika avfall, men även återvinna viktiga råvaror och återanvända elektronik. EU har dessutom lagstiftning gällande avfallstransporter som definierar hur avfall kan fraktas inom och utanför unionen. Det pågår just nu en uppdatering av den lagstiftningen och i EU-kommissionens förslag föreslås ett hårdare regelverk och att mer avfall ska hanteras inom unionen. 

Läs mer
Mer information om uppdateringen av avfallsdirektivet kan du läsa i vår artikel från 2022 här. 

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare och Mikael Eliasson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel