Om sessionen

Gästtalare för sessionen var Petra Söderqvist, handläggare på enhet för hållbara smarta transporter vid generaldirektoratet för mobilitet och transport på EU-kommissionen, som bland annat inriktar sig på multimodalitet och digitaliseringsmöjligheter gällande den gröna omställningen.

Petra Söderqvist förklarade inledningsvis mer om den gröna given, en EU-strategi som presenterades 2019 av EU-kommissionen och delas upp i olika sektorer. Inom transport ska utsläppen minskas med 90% jämfört med nivåerna från 1990 för att möta klimatutmaningen, dock är transportsektorn den sektor som har minskat sina utsläpp minst. Digitalisering är en viktig del av arbetet med minskade utsläpp men även till exempel att fasa ut fossila bränslen. EU-kommissionen presenterade även en specifik strategi för transport 2020 för hållbar och smart mobilitet som ska göra transportsystemet inom EU mer hållbart, smart och motståndskraftigt, samt innehåller tio flaggskeppsinitiativ.

Söderqvist talade vidare om ITS-direktivet, som är ett reviderat och omfattande lagförslag från 2010 om intelligenta transportsystem och trädde i kraft den 20 december 2023. I strategin för hållbar och smart mobilitet från 2020 beskrevs det bland annat att ITS-direktivet skulle revideras och inkluderade även en tidsplan för det. 2010 etablerades även nationella åtkomstpunkter (NAP) i varje medlemsland. I Sverige är det Trafikverket som är ansvarig myndighet för den nationella åtkomstpunkten. Syftet med åtkomstpunkterna är att användare av data ska ha tillgång till transportdata. ITS-direktivet gör det obligatoriskt för datahållare (som kommuner, myndigheter, privata aktörer) som har digital transportdata att dela med sig av den via NAP, men delningen behöver inte vara öppen, fri och gratis för användare. Revideringen av lagförslaget innebär att fler datatyper inkluderas samt en lista på data för framtiden som ska vara digitaliserad. Det kan komma att innebära en kostnad för dessa aktörer att digitalisera data.

Söderqvist talade också om Multimodala reseinformationstjänster, som är en del av ITS-direktivet. Den innebär att data ska bli mer tillgängligt via NAP och att fler datatyper ska inkluderas. Den delegerade förordningen främjar även hållbar och aktiv transportslag, alltså att gå och cykla. Syftet är att olika aktörer och tjänster ska kunna ta del av data och tillhandahålla bättre reseinformation till passagerare.

Ett annat nytt lagförslag som Söderqvist berättade om var Multimodal Digital Mobility Services (MDMS) som ska främja utvecklingen av digitala plattformar för bokning av resor och ska reglera kommersiella aktörer på EU-nivå. Det ska möjliggöra att boka en biljett för flera transportslag under en resa mellan olika länder. Interna diskussioner pågår för lagförslaget och har blivit försenade enligt Söderqvist.

Diskussionen

Under sessionen diskuterades bland annat kopplingen mellan datadelning och krav på urbana noder med den så kallade förordningen för det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T*). Söderqvist menade att det är svårt att veta exakt vad TEN-T kommer att innehålla. Många referenser till urbana noder finns i annan lagstiftning och det kan bli fler. Söderqvist poängterade även att det också tillkommer krav på noden och en hållbarhetsstandard.

En annan diskussionspunkt gällde hur ITS-direktivet, multimodala reseinformationstjänster och MDMS samverkar och Söderqvist menade att det är viktigt för EU-kommissionen att paketera och kommunicera informationen på ett lättförståeligt sätt, något som ibland kan vara utmanande med tekniska lagstiftningar. ITS-direktivet har olika delegerade akter och gällande MDMS är det fortfarande mycket oklart hur den slutgiltiga texten kommer att se ut. Just nu är området mycket fragmenterat och att ändra det är viktigt då delning av data kan möjliggöra för aktörer att hitta nya marknader och nya produkter.

Under diskussionen lyftes även en fråga gällande att EU-lagstiftning som ITS-direktivet, multimodala reseinformationstjänster och MDMS konkurrerar med nationell lagstiftning. Söderqvist menar att EU-kommissionen har märkt av en efterfrågan på ett övergripande system inom unionen och att det därför är bra att introducera ett gemensamt regelverk innan nationella regelverk och lösningar har kommit på plats.

Framåtblick

Slutligen diskuterades framtiden för EU:s klimatpolitik under sessionen kopplat till det kommande EU-valet under våren 2024 och hur det kan komma att påverka inriktningen på EU:s transportpolitik framåt.  Söderqvist menade att det finns mycket att göra på området gällande klimatomställning och digitalisering inom EU. Att Ursula von der Leyen lyfte de frågorna under sitt linjetal 2023 kan ses som en indikation på att de kommer att leva kvar som prioriterade områden framöver. Ett initiativ som presenterades under 2021 var Fit for 55 vilket också visar på ett klimatfokus framåt. Det blir dock upp till den nya EU-kommissionen, som tillsätts till hösten 2024, hur arbetet kommer att fortsätta. Vilka som får betydande positioner efter det kommande EU-valet och deras politiska inställning kommer också påverka arbetet framöver.

* Den 18 december 2023 nådde medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet en provisoriskt överenskommelse om uppdaterade riktlinjer för TEN-T förordningen. 

/Rebecca Timm, Strategisk kommunikatör och Amanda Lindell, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.