Om sessionen 

Nina Björesten, telekommunikationsråd på Sveriges Ständiga Representation mot EU i Bryssel, inledde sessionen med en inblick i fem aktuella lagförslagen inom digitalisering i EU och insyn i det svenska perspektivet för lagförslagen. 

Förordningen om harmoninserade regler för artificiell intelligens (AI-akten) beskrevs som den största politiskt känsliga lagstiftningen. Just nu befinner AI-akten sig i trepartsförhandlingar mellan EU:s tre lagstiftande institutioner. AI-akten ska reglera högrisk-AI och delar i lagförslaget har lagts till som innebär att reglering av annan teknik som inte går under högrisk-AI. Främst gäller det regleringen av grundmodeller som Europaparlamentet gärna vill ha med i lagtexten. Diskussionen kring lagförslaget mellan de lagstiftande EU-institutionerna och andra relevanta aktörer gäller även mer precist vad som ska klassificeras som högrisk-AI. Det kan exempelvis vara biometrisk ansiktsigenkänning, olika kategorisering av människor, system kopplat till urval som ansökningsprocesser och så vidare. Samtidigt finns en uttryckt oro i diskussionerna både inom EU-institutionerna och bland andra relevanta aktörer om att förhandlingarna inte ska leda till lagstiftning som kan hindra eller strypa innovation och utveckling av AI. Exempelvis finns det stora potentiella fördelar för AI-system att bidra inom området för hälsa och sjukvård.  Efter sessionen nåddes en provisorisk överenskommelse om AI-akten den 8 december mellan medlemsstaterna och Europaparlamentet, nästa steg är ett formellt antagande. 

Förordningen om en ram för en europeisk digital identitet (eIDAS) är ett annat aktuellt lagförslag som presenterades under sessionen och innebär en ram för en europeisk digital identitet. Den ska bidra till att skapa ett förutsägbart regelverk och möjliggöra säkra och sömlösa elektroniska interaktioner. Innebörden av eIDAS kan liknas vid ett digitalt bank-id på EU-nivå. Lagförslaget förhandlades i stort under det svenska ordförandeskapet under våren och har under hösten behövt lite vidare förhandling på teknisk nivå. Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen hade i oktober nått en provisorisk överenskommelse för eIDAS och ett avslutande möte med Europaparlamentet hölls i början av november. 

Förordning om ett interoperabelt Europa (Interoperabilitetsakten) lyftes också fram under presentationen. Den syftar till att stärka gränsöverskridande interoperabilitet och samarbete inom den offentliga sektorn i EU och väntas skynda på den digitala omställningen i Europas offentliga sektor. Efter sessionen nåddes en överenskommelse mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet den 13:e november. 

Gigabitinfrastrukturakten presenterades även den under sessionen och är en förordning som syftar till att minska kostnaderna för en snabb utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Det innebär bland annat att minska kostnaderna för samförläggning. Efter sessionen har ministerrådet och Europaparlamentet antagit sina positioner och nu inleds trepartsförhandlingar.  

Diskussionen 

En diskussion följde presentationen och inleddes med en fråga om hur helhetsbilden ser ut på digitaliseringsområdet då flera lagförslag hänvisar till varandra, samt hur det påverkar arbetet på området. Nina Björesten förklarade att EU-kommissionen är de enda som har kontroll på hur allting hänger ihop i detalj men att beredskap är hög i Regeringskansliet och att man försöker hjälpas åt med att peka ut var beröringspunkter finns. En eventuellt påskyndad lagstiftningsprocess på digitaliseringsområdet den senaste tiden lyftes även i diskussionen. Björesten konstaterade att det beror mycket på det sittande ordförandeskapets arbete i rådet och även att Europaparlamentet nu vill få klart vissa lagförslag innan EU-valet till våren. 

Diskussionen berörde även hur det regionala perspektivet säkerställs i lagstiftningsförhandlingarna, utöver det påverkansarbete som olika europeiska regionkontor redan utför. Nina Björesten förtydligade att Regionkommittén vanligen kommer med ett yttrande till lagförslag, men generellt sett behöver det regionala perspektivet vara inkluderat redan i instruktionerna som kommer från Regeringskansliet. 

Konkurrenskraft berördes även under diskussionen och att EU vill vara en ledande aktör tillsammans med USA inom digitalisering globalt. Med lagstiftning som AI-akten hoppas man även kunna influera övriga världen att anamma liknande lagstiftning och initiativ bland annat och lagen följs med stort intresse internationellt.  

Framåtblick 

En nuvarande trend är att många medlemsländer går mot en ökad protektionism och självförsörjning inom EU gällande exempelvis kritiska komponenter och infrastruktur samt halvledarproduktion. Sverige tillhör den grupp medlemsstater som öppet förespråkar stärkt internationellt samarbete och en öppen inre marknad med färre marknadshinder. EU-kommissionen har haft en tung agenda på digitaliseringsområdet vilket troligen kommer fortsätta framåt, Sverige anser dock tillsammans med andra medlemsländer att fokus bör ligga på implementering framöver, men tror ändå att initiativen på området kommer fortsätta. AI-akten och data-akten är paraplylagstiftningar och det kommer därför följas av sektorkompletterande lagstiftning. Både medlemsländer och EU-kommissionen tittar även på hur utvecklingen av 5G och 6G kan drivas på. 

/Gabriel Carlin, EU Policy handläggare och Amanda Lindell, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.