On the 14th of April the Stockholm Region EU Office organised the second session of the year addressing the Interoperable Europe Act proposal. The session is a part of a series of webinars dedicated to topical issues and initiatives that take place on the European political stage and with a connection to the Stockholm region.
(Se svensk version nedan)
The regulation
Interoperability is the ability of different information systems to exchange data. For the public sector, this means the opportunity to collaborate, exchange information and provide information across sectors and organisations in a simple way. On November 21, 2022, the European Commission presented the Interoperable Europe Act proposal which strengthens cross-border interoperability and cooperation within the public sector throughout the EU, this will accelerate the digital transformation of Europe’s public sector. The regulation proposes:
The session
Ms Andrea Halmos, deputy Head of Unit of the Interoperable Europe Unit at the European Commission’s Directorate-General for Informatics, gave an overview and insights into the Interoperable Europe Act.
Please find the presentation here.
During the seminar different concerns were discussed, such as the cost and consequences of the regulation on local and national level. The legislation addresses all levels of government, while the mandatory interoperability assessment will normally be carried out at the highest level possible, such as the EU or national level. However, if the local level sets different requirements, assessments may need to be done at local level. Therefore, the legislation will most likely mainly impact on the EU and national level regarding the cost for the mandatory interoperability assessments. It is important to note that the legislation is still under negotiation and final text may differ from the original proposal. Nonetheless, the proposed interoperability assessment is similar to the preparatory actions related to any new IT project, only that it structures and documents the process and requests it to be made publicly available. Furthermore, the expectation is that interoperability will have a trickle-down effect on the local level, where interoperability solutions are reused and thought on at an early stage, and therefore is estimated to have a modest impact for the cost at local levels. The costs are also estimated to be quite low comparable to the gains, such as discovering opportunities for digital services, detect barriers for cross border interoperability and prevent failed investments.
Another discussion point regarded the definition of cross-border regions, which the Commission mainly views as intra-national but that also can include cross-country regions. Looking at the latter, some of the sectors mentioned were solutions for multi mobility possibilities and e-health.
The discussion also focused on the information exchange of different AI systems in the public sector. Ms Halmos stated that the work is ongoing to ensure that AI systems should focus on interoperability as well as being responsible and accountable. The EU focuses on AI that supports industry, researchers, and the public sector. For the latter, the Commission has collected several use cases some of which include standards for AI registries and procurement clauses in for example Amsterdam and Helsinki, more cites will follow. The public sector in the future will use AI and it will be important to be aligned with the AI Act and identify standards to foster scaling up.
Looking ahead
The Interoperable Europe Act is currently being negotiated between the European Parliament and Council. An agreement on the legislation is estimated to be reached at the start of the next year 2024. Following an agreement, the regulation will enter into force after a few months.
More information
/Rebecca Timm, Strategic Communicator och Mikael Eliasson, trainee at Stockholm Region EU Office
Den 14 april anordnade Stockholmsregionens Europakontor årets andra session gällande EU:s förordning om ett interoperabelt Europa. Sessionen är en del av en serie seminarier om aktuella frågor och initiativ på EU-agendan med en särskild koppling till Stockholmsregionen.
Förordningen
Interoperabilitet betyder informationssystemens förmåga att utbyta data. För den offentliga sektorn innebär det möjligheten att samarbeta, utbyta information och utlämna information mellan olika sektorer och organisationer på ett enkelt sätt. Den 21 november 2022 presenterade EU-kommissionen EU:s förordning om ett interoperabelt Europa vilket syftar till att stärka gränsöverskridande interoperabilitet och samarbete inom den offentliga sektorn i EU, detta kommer skynda på den digitala omställningen i Europas offentliga sektor. Förordningen omfattar följande:
Seminariet
Andrea Halmos, vice avdelningschef på enheten för ett interoperabelt Europa från EU-kommissionens generaldirektorat för information, gav en överblick och inblick i EU:s förordning om ett interoperabelt Europa.
Presentation går att hitta här.
Under seminariet diskuterades olika bekymmer med förordningen, såsom kostnaden och konsekvenserna på lokal och nationell nivå. Lagstiftningen kommer påverka alla politiska nivåer, men den obligatoriska utvärderingen av interoperabilitet kommer normalt genomföras på den högsta politiska nivån, vilket innebär EU- eller nationell nivå. Men om den lokala kontexten ställer andra krav än de högre nivåerna kan även utvärderingar även behöva göras på lokal nivå. Därför kommer denna lagstiftning främst påverka EU och den nationella nivån gällande kostnaden för den obligatoriska utvärderingen om interoperabilitet. Det är viktigt att poängtera att lagstiningen förhandlas fortfarande och därmed kan den slutliga texten skiljas från det nuvarande förslaget. Dock liknar den förslagna utvärderingen av interoperabilitet nuvarande förberedande åtgärder som görs för nya IT-projekt. Den huvudsakliga skillnaden är att dokumenten och dess strukturer kommer offentliggöras till allmänheten.
Vidare förväntas det att interoperabilitet kommer få konsekvenser på den lokala nivån eftersom interoperabilitets lösningar kommer att återanvänds och inkluderas tidigt i processen och därmed är bedömningen att lagstiftningen kommer ha en blygsam kostnad på lokal nivå. Dessutom beräknas även kostnaderna vara ganska låga jämförbara med vinsterna. Exempelvis kan möjligheter för digitala tjänster observeras, hinder för interoperabilitet över gränser upptäckas och misslyckade investeringar förhindras.
En annan fråga som diskuterades var vad en gränsöverskridande region innebär, vilket EU-kommissionen främst syftar på sker inom ett medlemsland. Dock kan det även inkludera gränsöverskridande regioner, de sektorer som nämnders under seminariet var multimobilitetsmöjligheter och e-hälsa.
Diskussionen fokuserade även på informationsutbytet av olika AI-system inom den offentliga sektorn. Halmos angav att arbetet pågår för att säkerställa att AI-system bör fokusera på interoperabilitet samt möjlighet till att utkräva ansvarstagande. EU fokuserar på AI som stödjer industrin, forskare och den offentliga sektorn. För den sistnämnda har EU-kommissionen samlat ett antal användningsområden vilket inkluderar standarder för AI-register och upphandlingsklausuler i exempelvis Amsterdam och Helsingfors, som fler städer kommer att följa. Den offentliga sektorn kommer i framtiden att använda AI och det kommer att vara viktigt att vara anpassad efter AI-akten, samt att identifiera standarder som kan stödja den snabba utvecklingen.
Framåtblick
För tillfället förhandlar Europaparlamentet och medlemsländerna EU:s förordning om ett interoperabelt Europa. En överenskommelse om lagstiftningen beräknas nås i början av 2024. Efter att överenskommelsen träder i kraft kan förordningen implementeras efter några månader.
/Rebecca Timm, Strategisk kommunikatör och Mikael Eliasson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel