AI-akten 

Rättsakten om artificiell intelligens föreslogs av EU-kommissionen redan i april 2021, med syftet att främja utveckling och användning av säker och lagenlig AI. Användningen av AI-system inom EU kommer regleras med en riskbaserad modell, där viss användning kan komma att förbjudas helt. När EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna i början av december 2023 meddelade att man nått en provisorisk överenskommelse gällande AI-aktens innehåll, så innebar det dock inte att arbetet var klart.  

Trepartsförhandlingarna fortsatte mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Exempelvis uttryckte EU:s tre största ekonomier, Tyskland, Frankrike och Italien, oro över att den del av lagtexten som rör avancerade AI-modeller skulle hämma innovation och agera som en bromskloss för respektive lands ledande AI-företag. Även Österrike motsatte sig akten på grund av meningsskiljaktigheter gällande dataskyddsbestämmelser. De fyra ländernas motstånd blev ett påtagligt orosmoment, eftersom lagförslaget inte kunde antas då kravet var att en kvalificerad majoritet måste uppnås. Lagförslaget mötte även motstånd från delar av Europaparlamentet som kritiserade reglerna för ansiktsigenkänning, vilka man ansåg strida mot medborgerliga rättigheter och liknade vid medel som används av auktoritära regimer. Dessutom har förhandlingarna färgats av en hård tidspress då en majoritet av medlemsländernas och Europaparlamentets beslutsfattare strävar efter att nå ett antagande av lagen innan Europaparlamentsvalet i juni 2024.  

Inrättandet av ett AI-kontor 

Som svar på kritiken tillkännagav EU-kommissionen den 24 januari 2024 ett stort paket med innovationsfrämjande åtgärder specifikt riktade mot AI-sektorn och inrättandet av ett AI-kontor. Kontoret ska utgöras av en enhet inom generaldirektoratet för kommunikationsnätverk, innehåll och teknik (DG CONNECT), som ansvarar för AI-aktens verkställande och efterlevnad. EU-kommissionen tillkännagav även en plan om att inrätta en expertgrupp bestående av medlemsländernas nationella myndigheter som ska bistå EU-kommissionen vid AI-aktens tillämpning och genomförande, samt möjligheten för medlemsländerna att anta mer restriktiva regler och skyddsåtgärder vad gäller teknik som bland annat ansiktsigenkänning.  

Framåtblick 

Tack vare bland annat ovannämnda åtgärder och löften om innovationsfrämjande satsningar nådde EU:s medlemsländer fredagen den 2 februari 2024 enhälligt en överenskommelse om AI-akten. Överenskommelsen godkändes formellt av Europaparlamentets ansvariga utskott redan den 13 februari 2024. Härnäst väntar en slutlig omröstning i Europaparlamentets plenum i april. De Europaparlamentariker som ställer sig kritiska till AI-aktens innehåll kan komma att försöka hindra den genom att föreslå ändringar, vilket skulle innebära ytterligare förhandlingar med medlemsländerna. AI-akten ska enligt överenskommelsen börja tillämpas två år efter att den trätt i kraft (cirka mitten av 2026), med vissa undantag för särskilda bestämmelser.  

/Veronica Fransson, trainee och Gabriel Carlin, EU Policy Officer på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.