Efter ett ovanligt långt toppmöte den 21 juli kom EU:s stats- och regeringschefer till slut överens om EU:s nästa långtidsbudget och återhämtningspaket med anledning av Corona-pandemin.

Detta har hänt:

• EU-kommissionen presenterade förslag till långtidsbudget i maj 2018.
• Förhandlingarna mellan medlemsländerna inleddes på allvar under hösten 2019. Processen försenades främst p.g.a Storbritanniens utträde ur EU, vilket lämnar ett “hål” i budgeten på omkring 12 miljarder euro per år.
• Medlemsländerna träffades i februari för att nå en uppgörelse om budgeten men lyckades inte att enas. Sverige var en av dem som gav tufft motstånd, då man ville hålla nere budgeten och samtidigt behålla sin rabatt på medlemsavgiften.
• Med anledning av Corona-pandemin presenterade EU-kommissionen i maj 2020 ett nytt förslag till budget samt ett nytt förslag på en återhämtningsfond på 750 miljarder euro, så kallad “Nästa generations EU”. Pengarna i fonden består av både lån och bidrag och ska i huvudsak gå till ekonomisk hjälp till medlemsländerna för reformer och investeringar, skapa incitament för privata investeringar och förebygga framtida pandemier.
• Inför toppmötet den 17-21 juli presenterade rådets ordförande, Charles Michel, ett kompromissförslag – sin så kallade förhandlingsbox.
• Till slut, efter ett ovanligt långt toppmöte, enades medlemsländerna om såväl unionens nästa budget för 2021-2027 som en återhämtningsfond (en ny fond för att hjälpa de mest drabbade medlemsländerna i coronakrisen).

Vad händer nu?

Frågan har nu rullat över till Europaparlamentet, som är kritiska till flera delar av överenskommelsen. Parlamentets roll är att godkänna eller förkasta förslaget om långtidsbudget respektive återhämtningsfonden; i praktiken innebär detta att de också har en viss roll i att påverka utfallet av förhandlingarna.

Den 27 augusti träffades för första gången Europaparlamentets förhandlingsteam, det tyska ordförandeskapet och budgetkommissionär Johannes Hahn för att diskutera överenskommelsen. Det verkar som att parlamentet skulle kunna rösta om budgeten i oktober.

Inför förhandlingarna röstade Europaparlamentet om en resolution (åsiktsyttring) om medlemsländernas uppgörelse. 465 ledamöter röstade för och 150 röstade mot. Det betyder att en majoritet av parlamentarikerna är kritiska till flera delar av uppgörelsen. En av frågorna man är särskilt kritisk mot är huruvida man ska införa en möjlighet att stoppa utbetalningar av EU-stöd till medlemsländer som inte följer grundläggande rättstatsprinciper. Principer som alla EU-länder förbundit sig att respektera. Den skrivelse som medlemsländerna kommit överens om anses vag. Parlamentet är också kritiska till att att budgeten minskat i stort och hade gärna sett en högre budget. Återhämtningsfonden välkomnas däremot av Europaparlamentet och man konstaterar att det återhämtningsinstrument som skapats är ett historiskt steg för EU. Parlamentet hade dock gärna sett en högre bidragsdel i den slutliga överenskommelsen.

Några intressanta nyckeltal, jämförelser och slutsatser från rådets överenskommelse från 21 juli

• Långtidsbudgeten och återhämtningsfonden utgör en total budget på 1824,3 miljarder euro.
• Långtidsbudgeten 2021-2027 är 1074,3 miljarder euro, en något lägre siffra än den som angavs i förslaget som presenterades av rådsordförande Charles Michel i februari. Det är också en lägre budget än kommissionens ursprungförslag på 1135 miljarder euro. Det är 13 miljarder euro lägre än den förra långtidsbudgeten, 2014-2020, som uppgår till totalt 1087 miljarder euro. Detta ska också ses i ljuset av Storbritanniens utträde ur EU, vilket lämnar ett hål i budgeten på omkring 12 miljarder euro per år eller 84 miljarder euro för hela långtidsbudgeten som gäller sju år.
• 30 procent av den totala budgeten inkl. återhämtningsfonden ska öronmärkas för att stödja klimatmål.
• Sverige får sin högsta rabatt någonsin, 1 069 miljoner euro (ca 1,1 miljarder euro).
• Många hade hoppats på högre budget för forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa; totalt 80,9 miljarder euro, varav 75,9 miljarder euro i långtidsbudgeten och 5 miljarder euro i återhämtningsfonden. I nuvarande långtidsbudget (2014-2020) är allokeringen till forskningsprogrammet (Horisont 2020) 79,4 miljarder euro. Rådets överenskommelse är mindre än kommissionens ursprungsförslag från maj 2018 där Horisont Europa skulle få 86,5 miljarder euro och ännu mindre än de 120 miljarder euro som angavs i Europaparlamentet förslag.
• Något högre budget för sammanhållning, resiliens och värden inkl. regionalstöd; 377,8 miljarder euro i rådets överenskommelse. Det är något lägre än kommissionens ursprungsförslag från 2018 med 392 miljarder euro, men något högre än kommissionens förslag från maj 2020 på 374,5 miljarder euro. Rådet ökade budgeten för regionalstöd med 2,18 % till 330,3 miljarder euro, jämfört med kommissionens förslag från maj 2020 på 323,2 miljarder euro. Därtill en budget på 672,5 miljarder euro (360 i lån och 312,5 i bidrag) till faciliteten för återhämtning och resiliens i återhämtningsfonden Next Generation EU samt 47,5 miljarder euro inom React-EU. En ökning med totalt 110 miljarder euro jämfört med kommissionens förslag. Samma parter som ger tummen upp för ökningen är också många gånger besvikna över att bidragsdelen inte blev högre. I förhandlingarna har exempelvis Sverige varit en stark förespråkare för att allt ska vara lån och att fördelningen ska kopplas mycket mer till den nuvarande krisen och inte andra faktorer.
• Naturresurser och miljö – något högre budget för direktstöd/jordbruksstöd; Totalt 356,4 miljarder euro, varav 258,6 miljarder euro i direktstöd och marknadsrelaterade utgifter. För budgetperioden 2014-2020 allokerades 399,6 miljarder euro för naturresurser och miljö. Rådets överenskommelse är högre än kommissionens ursprungsförslag från 2018 men något lägre än kommissionens förslag från maj 2020. Budgetposten något för direktstöd och marknadsrelaterade utgifter ökades med 0,1% jämfört med kommissionens förslag från maj 2020. Inom återhämtningsfonden läggs ytterligare 7,5 miljarder euro till landsbygdsutveckling samt 10 miljarder euro till fonden för en rättvis omställning (FRO). Ett tillskott till den gemensamma jordbrukspolitiken, men mer än en halvering av kommissionens förslag om 15 miljarder euro till landsbygdsutveckling och 30 miljarder euro till FRO.
• Samtliga övriga övergripande budgetposter minskade med rådets överenskommelse jämfört med kommissionens förslag från maj 2020.
• En annan intressant slutsats som antogs av rådet är att man vill se mer synergier mellan Horisont Europa och strukturfonderna. “Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas samordningen av sådan verksamhet som finansieras via Horisont Europa med verksamhet som finansieras via andra unionsprogram, inbegripet via sammanhållningspolitiken. Det kommer i sammanhanget att krävas betydande synergier mellan Horisont Europa och strukturfonderna i syfte att dela spetskompetens och därigenom öka den regionala forsknings- och innovationskapaciteten liksom samtliga regioners förmåga att utveckla kompetenskluster.” Det är i synnerhet intressant för regionala och lokala aktörer som vill utvecklas och stärkas inom innovation.

Relaterade nyheter:
Vår sammanfattning och reflektioner om budgeten och återhämtningspaketet från 22 juni.

(Bild från Reuters/S. Lecocq)