Bakgrund 

I arbetet med att ställa om samhället till att bli hållbart, står fler och fler regioner och städer inför både arbetslöshet och brist på kompetens. Nordiska rådet uppskattar att det i Norden just nu finns en prognos för att det på arbetsmarknaden i stort kommer att finnas en brist på runt 350 000 yrkesutbildade anställda år 2030.  

Seminariet kopplade även an till att 2023 är Europaåret för kompetenser. Syftet är att under året belysa frågan om kompetens lite extra, särskilt kopplat till genomförandet av den gröna och digitala omställningen. EU har också satt upp tre mål om kompetens till 2030: att 60% av vuxna ska vidareutvecklas varje år, en sysselsättningsgrad på minst 78% och att 80% ska ha grundläggande digitala färdigheter utöver 20 miljoner IT-specialister. Du kan läsa mer om kompetensåret i vår artikel här.  

Seminariet 

EU-kommissionen inledde seminariet med att ge en överblick av de europeiska initiativ som finns för att stärka kompetensförsörjningen i unionen: kompetensagendan, kompetenspakten och finansieringsprogrammet Erasmus+ där det bland annat finns medel för yrkeskunskapscentrum (på engelska Centres of Vocational Excellence). Presentationen gick därefter över i att diskutera hur vi kan attrahera fler människor till yrkesutbildningar och sedan få dem att stanna kvar, där arbetet med mikromeriter, hur kompetens från kortkurser kan säkerställas på ett jämförbart sätt, var en del. 

(Bild första raden tv: Elin Kebert, expert från Byggföretagen. Bild th, första och andra raden: Siw Fosstenløkken Professor, i Innovation, Digital Transformation and Hållbarhet, från OsloMet Universitet / Maria Jaakkola Chef för Forskning och Utveckling för Urbana områden och Landskapsplanering, Helsingfors stad. Bild andra raden tv: moderator Louise Coffineau, senior rådgivare för Miljö och Klimar på EUROCITIES / Egbert Holthuis, Chef för avdelningen för Jobb, Kompetenser och Sociala fågor på Direktoreatet för Arbetsmarknad och Sociala Frågor vid Europeiska Kommissionen.)

Universitetet OsloMet presenterade sitt nya PhD-program ”Innovation for sustainability”. Programmet blandar olika discipliner och leds av flera olika institutioner, från datavetenskap till konst, design och drama. Syftet med programmet är att det ska bidra till utvecklingen av människors och organisationers behov och välmående och samtidigt respektera planetens gränser. Målet framåt är att fortsätta utveckla programmet och skapa ett ekosystem för kompetenser kopplade till omställning av samhället.  

Helsingfors stad talade om stadens arbete med stadsplanering utifrån fokus på närhet till grönområden och vatten, såsom mål om att medborgarna ska ha max ett visst antal meter till en park och lekplats, och samtidigt växa befolkningsmässigt. Femern Development presenterade sedan sitt arbete med kompetens. Fehmarn Innovation Link, är ett internationellt kunskaps- och utbildningscenter som arbetar med konstruktionen av undervattenstunneln Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland. På centret kan små och medelstora företag, klusterorganisationer, forskare, utbildare och affärsutvecklare samarbeta med stora företag inom megainfrastruktursektorn och energi- och klimatsektorn, allt med syfte att koppla ihop kvalificerad arbetskraft med utvecklingen av grön infrastruktur.  

Från Stockholmsregionen deltog Elin Kebert från Byggföretagen som belyste kompetensbristen i Sverige inom alla delar av byggsektorn inklusive infrastruktur och järnvägen. Ett konkret exempel på vad som görs för att öka kompetensen är Järnvägcollege, en gemensam satsning från Trafikverket och övriga parter i järnvägbranschen för att samordna järnvägsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier för utbildningarna.  

Du kan ta del av presentationerna från seminariet här.  

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel