OM MFF:en 

MFF:en är en förordning som sätter de finansiella ramarna för EU:s olika politikområden utefter vanligtvis en sjuårig programperiod. Innevarande period löper ut 2027. Förordningen för varje period fastställer bland annat utgiftstak för breda utgiftskategorier, som till exempel för den inre marknaden, inom innovation och digitalisering, säkerhet och försvar, migration och gällande gränsförvaltning. Det är utifrån dessa utgiftsrubriker som EU sätter finansiella ramverk för varje politikområde för nästkommande år. 

Förberedelserna för nästa MFF igång 

Trots att det är tre år kvar av nuvarande budgetperiod är förberedelserna för nästa MFF igång. Under de senaste två åren har nästkommande MFF varit ett hett ämne i Bryssel att diskutera och olika rykten om dess struktur har spridits. Under sommaren har varje generaldirektorat ansvarig för någon av EU:s finansieringsprogram, så som Horisont Europa, LIFE, Erasmus+ och många fler, gjort kostnadsanalyser. Enligt förordningen ska EU-kommissionen presentera ett utkast senast den 1 juli 2025, som sedan ska förhandlas och godkännas via Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. 

Det läckta budgetutkastet 

Det läckta budgetutkastet föreslår stora strukturförändringar av hur EU:s finansiella ramverk ska styras. För regioner och kommuner är det framför allt två utgiftskategorier som är av extra intresse; Resiliens, sammanhållning och ekonomisk styrning och att Stärka kompetenskraften, den strategiska ekonomi och värderingar.  

Det förstnämnda handlar om att ändra strukturen för EU:s regionala program kopplat till strukturfonderna ERUF och ESF+. I dagsläget finns det cirka 398 nationella och regionala program inom EU och i utkastet föreslås att det i stället ska ändras till varsitt program för varje medlemsland. EU-kommissionens budgetdirektorat menar att varsitt nationellt program innebär ett enklare regelverk, mindre byråkrati och mer effektiv utbetalning av alla medel. Regionkommittén och andra regionala och lokala röster har uttryckt oro för att utkastets förslag snarare hindrar flernivåstyret, oro för de lokala utmaningarna, oro för att perspektiven försvinner i en gemensam nationell hantering och att det blir toppstyrt utifrån EU-kommissionens prioriteringar.  

Den andra utgiftskategorin föreslår en stor förändring gällande EU:s sektorsprogram. Sektorsprogrammen är finansieringsinstrument som är centralt styrda från EU-nivå med konkurrensutsatta medel, exempelvis Horisont Europa, Innovationsfonden, Digitala Europa och så vidare. Utkastet föreslår att alla olika sektorsprogram (som i dagsläget har olika regler och krav) slås ihop till en fond, nämligen Fonden för Europeisk Konkurrens (“European Compettiveness Fund”). EU-kommissionens budgetdirektorat menar att konsolidering av ett program gör det lättare att flytta medel utifrån behov, samlar alla finansieringsinstrument under samma regelverk och att alla program jobbar mot samma policymål, vilket i det här fallet är EU:s globala konkurrenskraft.  

Framåtblick 

Trots att det läckta förslaget är ett utkast har det bemötts med stort allvar och väckt starka reaktioner under oktober månad, hos en rad olika intressegrupper och aktörer. Efter att EU-kommissionen presenterar det faktiska förslaget av nästa långtidsbudget, väntas en lagstiftningsprocess med många förhandlingar innan EU:s nästa budget är satt för 2028 och framåt. 

/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor