Den första januari kommer Sverige att ta över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd. Vi ser tillbaka på det tjeckiska ordförandeskapets halvår och blickar framåt mot det kommande svenska.
Det kommande ordförandeskapet
I Bryssel pågår just nu de sista förberedelserna på plats i rådet och på Sveriges Ständiga representation. Under hösten har bemanningen förstärkts till det dubbla.
Ordförandeskapet innebär att svenska ministrar och tjänstemän kommer att leda förhandlingarna av EU:s politik och lagstiftning. Rollen som ordförandeland är att vara så kallad ”honest broker” och att driva rådets arbete framåt, samtidigt som nationella intressen får stå i skymundan.
Ordförandeskapet är roterande och länderna delas in i partnerskap om tre länder. Frankrike, Tjeckien och Sverige ingår i en sådan ordförandeskapstrio och i deras gemensamma 18-månaders program uppges bland annat följande områden som prioriterade:
Den 1 juli tog Tjeckien över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd och påbörjade mellanperioden för rådets 18-månadersprogram beslutat av ordförandeskapstrion Frankrike, Tjeckien och Sverige. Arbetet har haft stort fokus på återhämtningsplanen för att övervinna den sociala och ekonomiska chocken i och med covid-19-pandemin. Särskilt stärkande av EU:s resiliens, konkurrenskraft och den gröna och digitala omställningen.
Med Rysslands invasion av Ukraina tidigare i år har Tjeckien tagit över ordförandeskapets koordinering av EU:s respons gällande både kriget och dess sociala effekter, men även den medföljda energikrisen. Trots ett delvis flyttat fokus från 18-månadersprogrammets ursprungliga prioriteringar, har Tjeckien lyckats arbeta fram överenskommelser i rådet och i trepartsförhandlingarna gällande både energikrisen och den gröna och digitala omställningen.
Klimat, miljö, energi och transport
Tjeckien har lyckats ro i land tre förslag inom 55%-paketet inför klimattoppmötet COP27 i november. I början av november nåddes en preliminär överenskommelse om förordningen om ansvarsfördelning som specificerar hur mycket varje enskilt medlemsland ska bidra med att sänka växthusgasutsläppen till 2030 jämfört med 2005, där man enades om ett övergripande mål på 40 procent. Likaså nåddes en överenskommelse om förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) där man markant vill höja nettoupptag av koldioxid genom naturliga sänkor till 2030. Det tredje handlar om koldioxidnormer för lätta fordon där man enades om att inga nya bilar med förbränningsmotorer får säljas efter 2035.
På energisidan har Tjeckien lett flera omgångar av diskussioner kring olika åtgärder för att tackla både tillgång och pris, bland annat den krisförordning med minskningsmål och pristak som man enades om i oktober. Medlemsstaterna kom också överens om sitt förhandlingsmandat om direktivet om byggnaders energiprestanda och har jobbat hårt med att försöka lösa ut de sista knutarna i förhandlingarna med Europaparlamentet om energieffektivitetsdirektivet, där man dock fortfarande är oeniga om det övergripande minskningskravet.
I början av december lyckades man komma överens om förordningen om avskogning, en ny lag som kommer att garantera att produkter som säljs i EU inte är kopplade till att skog huggs ned eller försämras.
Ungefär samtidigt enades transportministrarna enas om sin förhandlingsposition angående TEN-T förordningen, där Europaparlamentet förväntas anta sin position i februari 2023. Sverige kommer därför med stor sannolikhet att få inleda trepartsförhandlingarna om TEN-T förordningen under våren.
Digitalisering
Under Tjeckiens ordförandeskap har förordningarna om rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader antagits och trätt i kraft, som EU-kommissionen lade fram i december 2020 i form av ett paket med en rättsakt om digitala tjänster. Förordningarna syftar till att göra fri och rättvis konkurrens möjlig inom den digitala sektorn, samt garantera att digitala användares tillgång till produkter ska vara säkra och följa användarnas grundläggande rättigheter.
I december enades och antog medlemsstaterna en allmän riktlinje för två lagförslag: i) AI-akten och ii) förordningen om en ram för en europeisk identitet. i) AI-förordningen syftar till att göra AI säkrare med tydligare krav och skyldigheter när det gäller dess användning, distribuering och utveckling. Bland annat genom att klassificera AI-system i olika risknivåer. ii) I juni 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till förordning om ändring av EU:s tidigare förordning om elektronisk identifiering. Det nuvarande lagförslaget föreslår en obligatorisk implementering av e-legitimation för varje medlemsstat. E-legitimationen ska innehålla en identitetsplånbok som ska kunna användas för kvalificerade elektroniska underskrifter, digitala bevis för autentisering både online och offline, samt ge fysiska och juridiska personer tillgång till personidentifieringsuppgifter. Europaparlamentet förväntas anta position under våren 2023 och därmed väntas det svenska ordförandeskapet leda trepartsförhandlingar, troligen med start i mars.
Den första december antog rådet en allmän riktlinje om förslaget om halvledarchips, som ämnar förstärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft inom halvledarteknik. Europaparlamentet väntas ta position senare i vår innan trepartsförhandlingar kan komma i gång. Tjeckien har därmed gett över stafettpinnen till det svenska ordförandeskapet som kommer få leda diskussionerna kring den tillhörande budgeten.
I juni i år presenterade EU-minister Hans Dahlgren Sveriges allmänna politiska riktning för ordförandeskapet, som kan sammanfattas i följande fem områden;
Den 14 december presenterades det officiella programmet med Sveriges prioriteringar av statsminister Ulf Kristersson i riksdagen, se hela talet här. Fyra prioriterade områden lades fram;
Prioriteringar
Sverige tar över ordförandeskapet i ett rådande läge i den Europeiska unionen som färgas av kriget i Ukraina, energikrisen och hög inflation. Sverige har varit tydliga med att poängtera att man kommer värna om EU:s arbete i solidaritet med Ukraina och att det är en av huvudprioriteringarna. Energikrisen och EU:s ekonomi är två andra stora prioriteringsområden till följd av det rådande läget. Några andra huvudområden som har nämnts inför våren är 55%-paketet, migration, rättsstatsprincipen och den europeiska försvarsindustrin.
Det finns även ytterligare områden som det tjeckiska ordförandeskapet inte hunnit avsluta, som Sverige får ta över och fortsätta driva framåt under våren. Ett sådant område är förslaget till förordning om restaurering av natur, där Sverige har som avsikt att slutföra förhandlingarna. Sverige kommer även under våren inleda rådets förhandlingar gällande EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag gällande utbyggandet av uppkopplingsinfrastruktur. Förslaget kommer revidera det tidigare ”Broadband Cost Reduction Directive” och baseras även på riktlinjer kartlagt 2020 i ”Connectivity Toolbox”, som gav medlemsstaterna råd om hur deras fiber och 5G-implementering kunde främjas.
Vägen framåt
Ett annat perspektiv som kan påverka ordförandeskapet är att både EU-kommissionen och Europaparlamentet rör sig närmare slutet av sina mandatperioder under 2024 och att det därför finns mycket lagstiftning som behöver drivas framåt under 2023. EU-kommissionen har även annonserat att 2023 kommer vara Europaåret för kompetenser, vilket kommer att färga arbetet under våren.
Slutligen står Spanien näst på tur efter Sverige som ordförande i Europeiska unionens råd och därefter följer Belgien. Det innebär att Sverige redan nu under hösten har fört samtal med de länderna och kommer fortsätta göra så under våren.
Läs mer
/Anna Tranberg, EU policyhandläggare, Gabriel Carlin, EU policyhandläggare och Rebecca Timm, strategisk kommunikatör, på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel