Bakgrund

Revideringen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) har pågått sedan 2021. Revideringen antogs av Europaparlamentet den 24 april och inväntar formellt antagande i Ministerrådet under maj månad innan det träder i kraft. Skandinavien-Medelhavet-korridoren (ScanMed) går genom Sverige och knyter samman de skandinaviska huvudstäderna, inklusive Stockholm. Tillförlitliga och effektiva hållbara transporter till och från regionen är avgörande för såväl regionens som Sveriges konkurrenskraft.

Om sessionen

Inbjuden talare Europaparlamentarikern Jakop Dalunde (MP, Gruppen de Gröna/Den Fria alliansen) inledde sessionen med att beskriva fördelarna med TENT-T och menade att det är en outnyttjad kapacitet mellan medlemsländerna och gynnar gränsöverskridande transport. Kommuner, städer, regioner och länder vinner på att utnyttja nätverket. Ett sådant exempel är den 18 km långa tunneln Fehmarn Bält som byggs mellan Köpenhamn och Hamburg.

Dalunde fortsatte med att berätta att Sverige för närvarande är med i två transportlinjer, så kallade korridorer (karta 2023); ScanMed och Nordsjön-Östersjön. Den första viktiga förändringen som Dalunde har varit med och drivit är inkluderingen av Stockholm-Oslo 2.55 – stråket. Inkluderingen i kartan innebär att svenska och norska aktörer enklare kan söka EU-medfinansiering av infrastrukturprojekt. Den andra förändringen gäller nya stambanor i södra Sverige och ökad kapacitet för tåg. Den tredje förändringen gäller det ökade antalet urbana noder som idag inkluderar Stockholm och dess funktionella helhet. Inkluderingen av Stockholm-Oslo 2.55 har även gemensamt drivits av Stockholmsregionens Europakontor, Värmlands EU-kontor och Central Swedens EU-kontor.

Dalunde avslutade med att lyfta fram visionen med TEN-T och nämnde 6 regelmässiga fördelar:

• Möjlighet att ställa hårdare krav på medlemsstaterna att kunna finansiera sina egna projekt och få sträckorna att hänga ihop.
• Tydligare krav på standardisering av signalsystem och strömsystem, i och med att det i nuläge är krångligt för tågbolagen att köra över gränserna. I många fall måste de byta tåg strax innan gränserna för att anpassa sig till andra strömsystem och de måste ta hänsyn till helt andra signalsystem över gränsen. Dalunde gav här ett exempel på ett europeiskt gemensamt ERTMS system och menade att det vore bra att kunna få finansiellt EU-stöd för det.
• Ökade möjligheter att ansöka om EU-medel även för de urbana noderna och inte enbart emellan noderna. Det för att möjliggöra för hållbart resande inom de urbana noderna också och ut i angränsande områden.
• De största flygplatserna måste knyta an till en del av järnvägen, för att möjliggöra för hållbart resande till och från flygplatserna.
• Hamnar måste knyta an till en del av järnvägen, för att möjliggöra för hållbar godstrafik där gods flyttas över direkt från fartyg till järnväg.

Diskussion

En fråga som diskuterades under sessionen var när det är dags att börja agera inför nästa revidering av TEN-T som sker om 10 år. En fråga som Dalunde menade är fördelaktig att börja påverka redan nu är att TEN-T i framtiden ska handla om mer än att resa från punkt A till B. Lagstiftningen bör även gälla resande från små till stora städer och allt däremellan. Det handlar inte bara om järnvägsstråk utan även om anslutande cykelvägar och långväga resande med till exempel buss.

En annan diskussion berörde Fonden för ett Sammanlänkat Europa (CEF: Connecting Europe Facility). Dalunde ser gärna en större budget över lag och menade att det skulle kunna ske genom att; i) en större andel av utsläppshandeln går till CEF och ii) ett nytt industripaket, en ny grön fond för infrastruktur eller liknande under nästa mandatperiod, vilket exempelvis kan ske genom gemensam upphandling. Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF: recovery and resilience facility) som har stöttat CEF börjar gå mot sitt slut och skulle behöva ersättas.

Under diskussionen uppkom även frågan om militär mobilitet i koppling till CEF. Dalunde menade att militär mobilitet måste kopplas samman med en ökning av budgeten och refererareade till dubbla användningsområden (dual use). En annan fråga rörde den nya industripolitiken och hur den påverkat TEN-T och här menade Dalunde att aptiten för att stärka godstrafiken inom Europa har ökat och gav exempel från norra Sverige och batteriproduktion.

En annan del av diskussionen rörde definitioner av urbana noder. Dalunde menade att han har fått signaler från EU-kommissionen att de i mångt och mycket kommer att låta kommunerna definiera det själva. En annan del av diskussionen berörde hur man kan agera framöver om man inte klassats som en urban nod och ändå vara delaktig i omställningen. Dalunde gav några exempel; i) samarbete med andra angränsande kommuner för att stärka ansökan för att bli en urban nod och ii) samarbeta via regionkontoren på plats i Bryssel. Här betonade Dalunde vikten av att kommuner, städer och regioner finns representerade i Bryssel och att deras röst i Bryssel blir alltmer betydelsefull.

”Det är viktigt för oss Europaparlamentariker att kommuner, städer och regioner finns representerade i Bryssel. Närvaron av dem och deras röst i Bryssel blir alltmer betydelsefull.”
– Europaparlamentariker Jakop Dalunde (MP).

Läs mer

Stockholmregionens Europakontors artikel om: TEN-T och Oslo-Stockholm 2.55
Stockholmregionens Europakontors artikel om: OSLO-STHLM 2.55.
Europeiska Kommissionens information om: TEN-T och dess korridorer
Europaparlaments pressmeddelande om:  Godkännande av TEN-T revideringen
TEN-T koordinatorernas information om: Positionspapper 3 april 2024

/Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg och Sarah Göbel, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.