Europaåret för kompetens 
EU-kommissionen presenterar varje år ett tema som ska prägla unionens arbete under det kommande året. Under 2022 var det till exempel Europaåret för ungdomar och inför 2023 presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Europaåret för kompetens. Därmed vill EU främja ett livslång lärande för att uppnå unionens tre mål för 2030: att 60 % av vuxna ska vidareutvecklas varje år, en sysselsättningsgrad på minst 78 % och att 80 % ska ha grundläggande digitala färdigheter utöver 20 miljoner IT-specialister.   

Arbetet med Europaåret för kompetens innebär ett samarbete mellan EU:s institutioner, arbetsmarknadens parter, utbildningssamordnare samt arbetsförmedlingar. För att vägleda arbetet och engagera det livslånga lärandet har EU formulerat fyra övergripande mål:  

• Investera i utbildning, fortbildning och kompetensutveckling för att utveckla arbetskraften i EU. Men även möjliggöra att individer kan ställa om och byta arbete.  
• Samarbeta med arbetsmarknadens parter och företag för att möta deras behov.  
• Sammankoppla individers ambitioner med potentialen på arbetsmarknaden, främst inom den gröna och digitala omställningen. Ett speciellt fokus läggs på kvinnor och unga som inte arbetar eller studerar.  
• Attrahera arbetskraft och rätt kompetens från länder utanför EU, exempelvis genom att bekräfta kvalifikationer och förbättrade möjligheter till lärande.  

Europaparlamentet och medlemsstaterna nådde en överenskommelse om Europaåret för kompetens som inleds den 9 maj 2023 och slutar den 8 maj 2024. Från medlemsstaternas sida uppmärksammas betydelsen av lärare med hög kvalitet, samt att identifiera vilken typ av utbildning som behövs för den gröna och digitala omställningen. 

Fokus på den regionala nivån
Det första initiativet under europaåret fokuserar på regioner och mer specifikt på att minska territoriella skillnader. Ytterst handlar det om att stödja regioner med minskad arbetskraft, låg utbildningsnivå och där det inte finns så många unga människor. Det är viktigt både för att öka EU:s och regionernas konkurrenskraft och kompetens. För att adressera den här problematiken har EU-kommissionen tagit fram en talangsatsning som baseras på åtta pelare. Exempelvis kommer ett nytt pilotprojekt lanseras för att utveckla övergripande strategier för att attrahera och locka arbetskraft i dessa regioner. Dessutom kommer EU stödja regioner vars befolkning i arbetsför ålder minskar och utreda effekterna av den demografiska omställningen.  

EU arbetet och EU-medel 
Europaåret för kompetens vidareutvecklar det befintliga kompetensarbetet i EU. Bland annat har EU en kompetensagenda som lanserades i juli 2020 vilken hjälper företag och privatpersoner att fokusera på hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft.  Inom kompetensagendan skapades även kompetenspakten dit 700 organisationer har anslutit sig till för att öka kompetensen hos 6 miljoner människor. Ett stort fokusområde är även utvecklingen av digitala kompetenser, exempelvis lanserades förra året en dialog för digitala färdigheter där medlemsstaterna diskuterar hur utbildning kan digitaliserar och hur man kan hjälpa människor att förbättra sina digitala färdigheter.  

Dessutom finns omfattande EU-finansiering kopplat till kompetenshöjning, till exempel den Europeiska socialfonden+ som har en budget på 99 miljarder Euro (2021–2027) och investerar i bland annat kompetensutveckling. För att utveckla avancerade digitala färdigheter har programmet för ett digitalt Europa en budget på 580 miljoner euro. Horisont Europa är en central del för att investera i forskning och innovation och har en budget på 96 miljarder euro. 

Framåtblick 
För att dra i gång europaåret för kompetens hålls en festival med kompetensrelaterade aktiviteter över hela unionen den 9:e maj, en dag som även är Europadagen. Verksamheten under Europaåret kommer bidra till diskussioner och evenemang om kompetensförsörjning, EU-initiativ som främjar möjligheter för kompetensutveckling och omskolning, samt informationskampanjer om EU:s kompetenspolitik.  

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare och Mikael Eliasson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.