Läckt utkast av EU:s nästa långtidsbudget  

I början av oktober läcktes ett utkast av EU:s nästa långtidsbudget (Multiannual Financial Framework, MFF) från EU-kommissionens generaldirektorat ansvarig för EU:s ekonomi. Det läckta budgetutkastet föreslår stora strukturförändringar av hur EU:s finansiella ramverk ska styras och har väckt stora reaktioner hos en rad olika intressegrupper och aktörer. 

Det digitala decenniet och nationella färdplaner 

Den 2 juli publicerade EU-kommissionen en andra lägesrapport om det digitala decenniet, med en omfattande kartläggning av framsteg och utmaningar kopplat till EU:s digitala mål som ska uppnås innan 2030. I samband med publiceringen offentliggjordes även EU-kommissionens analyser av EU:s medlemsländers egna digitala nationella färdplaner. 

Inrättandet av EU:s AI-kontor

I samband med att världens första AI-reglering, rättsakten om artificiell intelligens, nu har trätt i kraft inrättar EU-kommissionen ett AI-kontor som ny enhet under EU-kommissionens generaldirektorat för kommunikationsnät, innehåll och teknik (DG CONNECT). Kontoret kommer att ha cirka 140 anställda från runtom inom EU och väntas dra inleda sitt arbete den 16 juni.

Framtidssäkrad fiber bidrar till innovation

Den nylanserade rapporten Neutral fibre as a platform for innovation, framtagen WIK Consult, presenterades vid ett seminarium i Bryssel den 9 april. Seminariet anordnades av Stockholms fibernätsleverantör Stokab och Stockholms stad och belyste hur framtidssäkrad fiber bidrar till att stärka Stockholms innovationskraft.

EU-kommissionens arbetsprogram för 2024

Leverera idag och förbered inför morgondagen! EU-kommissionens arbetsprogram för 2024, "Delivering today and preparing for toworrow", innehåller 44 nya policyinitiativ och 16 utvärderingar som väntas presenteras. 2024 blir ett speciellt år för EU, med tanke på EU-valet under våren och en ny uppsättning av EU-kommissionärer till hösten. Därför läggs mycket fokus under våren på att få igenom olika pågående aktiva lagfiler. Vi har tagit oss en närmre titt på programmet och speciellt vad som är aktuellt inom frågor som digitalisering, sammanhållningspolitik, klimat, miljö, energi och transport. 

Stockholm EU Session om digitalisering och mobilitet

Stockholmsregionens Europakontor anordnade den 12 december en Stockholm EU Session om digitalisering och mobilitet. Sessionen är en del av en serie webbinarier om aktuella frågor och initiativ på EU-agendan med en särskild koppling till Stockholmsregionen.

Stockholm EU Session om digitalisering

Den 10 november anordnade Europakontoret en session om aktuella EU-lagförslag inom digitalisering. Sessionen är en del av en serie webbinarier om aktuella frågor och initiativ på EU-agendan med en särskild koppling till Stockholmsregionen. Gästande talare var Nina Björesten, telekommunikationsråd på Sveriges Ständiga Representation mot EU i Bryssel.

Stort Cyberfokus i EU

Cybersäkerhet är ett högaktuellt ämne inom EU, inte minst för EU:s regioner och kommuner, och kommer fortsätta vara ett prioriterat område under våren på EU:s agenda. Till exempel kom EU:s lagstiftande institutioner nyligen fram till en överenskommelse gällande Cyberresiliensakten som syftar till att bättre säkra internetanslutna enheter inom EU och är en central del i en bredare EU-strategi som ska bemöta cyberhot. Likaså har Regionkommittén nyligen antagit ett yttrande gällande Cybersolidaritetsakten och cybersäkerhet och offentliggjorde tidigare i år en studie över digital resiliens bland lokala och regionala myndigheter inom EU.

European Week of Regions & Cities: workshop on rethinking the post-industrial transition

On the 11th of October, the Capital Cities and Regions Network (CCRN), which Stockholm Region EU Office is a part of, organised the workshop "Rethinking the post-industrial transition in cities and regions". The workshop took place during the European Week of Regions and Cities 2023 and aimed to discuss why EU policies, such as the Green Deal Industrial Plan, would benefit from considering cities’ and regions’ territorial perspectives. (Please find the version in Swedish below.)

Nationella färdplaner för EU:s digitala decennium

För att EU-samarbetet ska uppnå den digitala omställningen till 2030 krävs engagemang både på EU-nivå och nationell nivå. EU-kommissionen har därför bett medlemsstaterna att skicka in strategiska nationella färdplaner gällande ländernas digitaliseringskompetens. De nationella färdplanerna spelar en viktig roll i att identifiera hinder och möjligheter, samt för att förutse nationella utvecklingskurvor som kan ligga till grund för riktade satsningar.

EU Digital Assembly – den årliga konferensen om digitalisering

Varje år anordnar EU-kommissionen tillsammans med sittande ordförandeskap i Europeiska unionens råd en konferens om digitalisering; EU Digital Assembly. I år hölls konferensen i Stockholm mellan den 15–16 juni på temat "ett digitalt, öppet och säkert Europa".

Nya lagförslag inom cybersäkerhetsområdet 

Den 18 april presenterade Europeiska kommissionen två nya initiativ inom cybersäkerhetsområdet, lagförslaget om cybersolidaritet och en kompetensakademi för cybersäkerhet, för att stärka EU-ländernas solidaritet och kapacitet för cybersäkerhet i EU. Cybersolidaritetsakten är tänkt att öka medvetenheten samt förbättra och underlätta upptäckten av cyberhot. Den ämnar även att öka kritiska entiteters beredskap och stärka medlemsländernas solidaritet, samordnade krishantering och insatskapacitet.  

Stockholm EU Session on Interoperability

On the 14th of April the Stockholm Region EU Office organised the second session of the year addressing the Interoperable Europe Act proposal. The session is a part of a series of webinars dedicated to topical issues and initiatives that take place on the European political stage and with a connection to the Stockholm region.  

Europaåret för kompetenser

EU-kommissionen har presenterat att 2023 ska vara Europaåret för kompetenser. Kompetent arbetskraft är av yttersta vikt för att skapa ett hållbart samhälle med konkurrenskraftiga företag och för att stärka innovationskraften. Ett problem inom EU är att det finns brist på vissa kompetenser och det kopplas också till genomförandet och möjligheter som ges av den pågående gröna och digitala omställningen.

Digitala Europas arbetsprogram

Den 24 mars antog Europeiska kommissionen arbetsprogrammet för 2023–2024, för Europas digitala omställning och cybersäkerhet, inom programmet för ett digitalt Europa. Med den snabbt växande digitaliseringen har bland annat arbetet mot cyberhot blivit avgörande för skydd av ekonomi, friheter och värderingar samt demokratin.

Utvecklingen av ChatGPT

Europaparlamentet har föreslagit nya bestämmelser inom ramen för AI-förordningen för att reglera utvecklingen av kraftfull AI-teknik, inklusive den aktuella generativa AI modellen, ChatGPT. Förslagen markerar EU:s betydande ansträngning för att kontrollera de snabba framstegen inom AI, som utvecklas i högre takt än väntat.

EU:s digitala utvidgning  

EU:s arbete med den digitala omställningen är komplext och berör flera olika områden, vilket ställer höga krav gällande reglering och utbyggnad av digital infrastruktur, cybersäkerhet, datadelning, digitala kompetenser och artificiell intelligens. Som en del i unionens arbete med att utveckla Europas digitala framtid lade EU-kommissionen fram policyprogrammet för det digitala decenniet, men har även utvecklat EU:s internationella samarbete på området.  

Vad händer med AI-lagen?

Artificiell intelligens är nyckeln till EU:s digitala omställning och har en ständigt ökad påverkan på ekonomi och på vår vardag. Rättsakten om artificiell intelligens syftar därmed till att såväl bidra till att främja framtagandet av ny AI-teknik som att säkerställa en konsekvens och hög skyddsnivå i hela EU.

Ett Europaår för ungdomar

Dagens unga är morgondagens skattebetalare, beslutsfattare och innovatörer, men i kölvattnet av pandemin står en generation med missad normal skolgång, uteblivna utbytesstudier och praktik både på hemmaplan och utomlands. EU var därför mån om att under 2022 fokusera på unga och EU-kommissionen annonserade därför att 2022 skulle bli ungdomens år. Temat rimmade även bra med de utmaningar unionen står inför, då exempelvis mycket av EU:s policyarbete just nu kretsar kring en grön och digital omställning, som också är till fördel för kommande generation.

EU-kommissionens arbetsprogram för 2023

Den 18 oktober antog EU-kommissionen arbetsprogrammet för 2023. Det ger en beskrivning av hur EU-kommissionen avser hantera energikrisen och de ekonomiska effekterna av den, Rysslands aggression mot Ukraina, sätter medborgarna i centrum av den europeiska demokratin och stå upp för EU:s demokratiska värderingar.